30 september 2007

Vilodag


Idag har jag försökt göra ingenting och lyckats rätt så bra med det. Det började med att jag sov till klockan 11. Då gick jag upp och hämtade tidningen och kaffe och kröp tillbaka i sängen. Där låg jag och läste jättelänge. Gick upp och klädde på mig och satte mig i soffan för att sticka, men blev så sömnig att jag gick och lade mig igen och sov 1½ timme till. Satte på tv:n för att se VM-finalen i fotboll för damer, men somnade igen och sov mig igenom hela första halvlek. Då steg jag upp igen och flyttade min lekamen till soffan för andra gången och såg andra halvlek där samt stickade lite långsamt. Och nu sitter jag här. Vädret är sömnigt katten sover och de andra i familjen utövar tysta aktiviteter. En riktig vilodag och det behövde jag nog. De mest dramatiska som ska hända idag är "Sopranos" ikväll.

Men i morgon är det måndag och garnaffären igen :)

28 september 2007

Den stora garndagen!

OJ, så mycket folk det kom till garnaffären igår. Flera stycken hängde på låset (månne stickning är lika beroendeframkallande, som alkohol - det var precis som på Systembolaget en måndag morgon) och gick målmedvetet bort till "sin" hylla när de blev insläppta. Sedan var det ojämn ström hela dagen dvs, ibland var det tjockt med folk och ibland var det mindre, men folk var det hela tiden fram ungefär till kl. 20 sedan var det lugnt.

Tiden gick fort och det var fantastiskt roligt, trots att jag inte sovit mer än 4 timmar på natten.
Men vi var väldigt trötta när vi stängde och idag har jag varit jättetrött.
Jag gick ändå en kort runda på Bokmässan i eftermiddags och då hände mig något väldigt obehagligt: Plötsligt visste jag inte var jag var och hade inte en aning om hur jag skulle gå för att komma ut. Det kändes som om alla människor gick runt, runt mig och jag bara stod alldeles vilse.
Till slut gick jag bara på måfå åt nåt håll och kunde så småningom orientera mig och då bestämde jag mig för att det var dags att åka hem.
Det var jätteäckligt och så har jag aldrig känt förut. Kanhända hänger det samman med att jag är så trött och allt som var runtomkring igår i affären. Inte vet jag. Äckligt var det i alla fall.

27 september 2007

Dramatik!

Precis när jag skulle sätta mig och sy lite kl. 23 igår så hörde jag hemska skrik och kvidanden från köket. Yngsten A. hade slintit (sluntit?) md nya kniven och skurit sig i pekfingret rejält. Jag rusade ut och pappan med. Det blödde och blödde och ett stort gapande sår lyste rött mellan första och andra leden. Vi fick åka till akuten på Östra Sjukhuset och sy ihop det. Vi kom in genast eftersom det blödde, men eftersom vi själva lagt om det med kompress, blodstillande vadd och annat så stannade det så småningom. Läkaren höll på med en operation och vi fick vänta. Länge - kändes det som.

Men efter några timmar kunde vi åka hem igen. Sonen hade då tre stygn och 2 fingrar i ett stort paket, men vare sig senor eller nerver var skadade. Tur i ouren!
Vi var hemma 02.30 och då äntligen kunde jag sätta mig och lägga upp ett par jeans, som jag lovat skulle vara färdiga tills idag. Jeansen ska nämligen tillsammans med sina ägare till London, så det var bara att sätta igång.
Då var jag så uppe i varv att jag hade svårt att somna. MEN nu är jag uppe igen för idag har vi ju 20 % rabatt i garnbutiken och då blir det mycket folk.
Får väl sova ut i morgon då jag är ledig.

26 september 2007

Tjohoo!!

Allt gick lysande hos tandläkaren! Jag fick beröm som hade borstat och fejat så bra och inte ens tandsten fanns det att ta bort.
Så skönt!

Pappa

Idag fick jag ett samtal från pappas hemvårdare B. Pappa hade tappat en tand, men kunde inte för sitt liv komma ihåg vad hans tandläkare heter. Det kunde inte jag heller, men jag visste var praktiken låg och kunde till sist leta upp tandläkaren på Eniro.
Pappa blir alltmer dement och trött. Han är 86 år och det är väl livets gång, men det är ledsamt. B. har haft semester i 4 veckor och hon sa att pappa liksom "krympt" på bara dessa veckor. Jag märkte också det senast jag var nere hos honom. Jag tog några bilder och när jag senare tittade på dem såg han väldigt annorlunda ut mot för bara ett litet tag sedan - liksom magrare, mindre och mycket äldre.
Jag får nog åka ner ganska snart igen. Det är hemskt att bo långtifrån. Jag vet ju att han har det bra och är omhändertagen på alla vis, men ändå...Det är min enda pappa och jag är hans enda barn.

Dagens projekt!

Idag har jag bara ett projekt, som ska genomföras och förhoppningsavslutas.

TANDLÄKARBESÖK

Jag hoppas verkligen att det inte kommer att kosta mig 11000:- den här gången. Sedan dess har jag borstat, petat, sugit på sugtabletter för att öka salivavsöndringen och sugit på fluortabletter, så om det den här gången också finns hål under fyllningarna - så vet jag inte vad jag gör. (Antagligen betalar och ser glad ut)

Men i morgon blir det roligare: stor rabattdag hos 2 Knit.

25 september 2007

Ikearunda

Ikearundan blev lång och tröttsam, men jag fick köpt en del bra saker. Massa meter tyg fick följa med hem - enfärgat svart för 25:-/m och mönstrat i svart och vitt för 19:-/m. Det ska bli gardiner och lite annat. Dessutom blev det en del genomskinliga plastbackar, som jag ska ha alla mina tyger i. De ligger nu felt ostrukturerat på hyllor i förrådet, men det ska snart bli ändring på det. Alla linnetyger ska sys upp och bli kläder och kanske säljas så småningom.
Lite påslakan och annat blev det med, men det bästa med Ikea är ändå fikastunden när man är trött i fötterna.

STOR NYHET!!
2 Knit har sponsrat IK WEGA med garn till sockar till slide-boardåkning!! Tack Lisbeth!!

24 september 2007

Kvällstrams

Your Hidden Talent

Your natural talent is interpersonal relations and dealing with people.
You communicate well and are able to bring disparate groups together.
Your calming presence helps everything go more smoothly.
People crave your praise and complements.

JÄSS, JÄSS, JÄSS!!! ROWAN

Bild: Kidsilk Haze (som sytråd) 25g räcker till en sjal

Rowangarnerna kom äntligen idag och de är sååå fina. Jag stannade kvar lite extra såå att alla garnerna kom upp på sina hyllor och nystanen såg verkligen ut att trivas där. Det var så roligt att det kom just idag. I morgon är det ju löning och på torsdag är det Höstfest på Olskrokstorget och då lämnar vi 20% på alla ordinarie priser (ej katalogerna) och vi har öppet till 21.Det ska bli spännande att se om det blir fullt i affären (fast det brukar det vara sådana dagar).
I morgon ska jag en tur till IKEA och titta. Det är också kul.

ROWAN?

Nu går jag till jobbet och håller tummarna för att ROWANgarnerna kommer idag. Katalogen har vi redan fått och det är så underbara bilder. Den kostar visserligen 198:- men då får man beskrivningar till alla plaggen i katalogen - 60 st. Det är rena "stickporren".

21 september 2007

Skridsko

Om man inte tränar själv kan det ju ibland vara skönt att titta på andra som gör det. Man blir trött bara av det.


Äldste sonen Henke tränar skridsko och har gjort sedan 7 års ålder - nu är han 20 - och nu börjar snart säsongen. Men det är ju träning året om och här kan ni se delar av sommarträningen. Här gäller det att träna spänst och snabbhet. Längst ner ser ni foton på när han åker på träningslägret i Berlin och hur glad man blir när man kört 500m på 39,3 sekunder för första gången. Målet är OS 2010. Då ska mamman sitta där.

OBS filmerna är korta!!










20 september 2007

Halvfärdig prototyp


Så här ser den ut nu.

En bra dag.

Idag har jag gjort två bra saker...nä tre.

1. Jag har anmält att jag inte ska vara med i kören i höst.
Det låter kanske konstigt att det skulle vara bra, men alltsedan repetitionerna började så har jag gruvat mig ett par dagar i förväg innan det är dags att gå dit. Det har inte känts så roligt som det borde och jag har velar göra helt andra saker - sy kläder och sticka och tänka ut modeller till nya linnekläder. När jag väl hade bestämt mig så kändes det befriande. Jag vill bara göra det som känns roligt. Och nu kan jag det. L. tyckte att det var modigt, fast så modigt var det väl inte. Det var mer att bestämma sig och jag kan ju gå dit och lyssna på konserten.

2. Jag har börjat sy på en prototyp till en tunika i linne, som ska ha stickade detaljer. Det var kul och det kan vara en blygsam start till något större. Jag ska lägga ut en bild när den är klar.

3. Jag har lämnat Lärarnas Riksförbund.
Nu är verkligen alla band kapade mellan mig och läraryrket. Jag ska dock stanna kvar i A-kassan, men eftersom jag inte är lärare längre och aldrig mer kommer att vara det, så har jag inte där att göra. Det kändes också jättebra.

Så idag var det en bra dag trots hällande regn och mörkgrå himmel.

19 september 2007

Stickcafé 2


Igår var det första stickcaféet i 2 Knits regi. Tvärs över gatan från affären ligger Ohldins konditori. Där var det mellan 18-20 och det blev fullt. Det är ett ganska litet café men det var ingen som blev utan sittplats. Caféet är i ny regi och tjejerna, som har det är så himla trevliga och gulliga. De har moderniserat det gamla "gubbcaféet" till ett fräscht och mysigt ställe. De har espressomaskin och gott the och så kaffe förstås plus mumsiga mackor, och kakor och inte så dyrt.
Stickcaféet kommer att vara där varannan tisdag jämna veckor och igår var det v. 38.
Det är bara att komma och man behöver inte anmäla sig i förväg.
Men det var väldigt kul och det kom kvinnor i alla åldrar - det kom inga män alls. Men vi hoppas på det nån gång.

18 september 2007

Stickcafé



I kväll ska jag på stickcafét hos 2 Knit och Ohldins café. Det ska bli kul att se om det kommer många eller om vi bara blir en fem-sex stycken.
Jag ska ta med mig de tråkiga ärmarna till koftan och försöka få dem klara. Och sedan hem och titta på "Desperate housewives" kl. 21 på kanal 5.

Vad gör ni ikväll?

16 september 2007

Mer trams...




You Should Get A Butterfly Tattoo




Sweet and sassy

For you, tattoos are a thing of beauty - not toughness





Fast jag har ju redan en sådan:


Tattoo




Kanske är det en sådan här tatuering jag ska ha? (såg den hos Nina och på nätet)

Sömnig söndag!!


Idag är det en sömnig söndag. Jag sov länge och masade mig ut i köket - inga kaffebönor! Kris, men maken hade tagit fram lilla kaffekvarnen och malt hela bönor, som fanns nånstans i kylen och det fanns kaffe. Vilken tur!
Sedan sms-ade Äldste sonen och ville bli hämtad på Säve flygplats och mamman sa förstås: "
"Javisst." Han har varit nere i Berlin och tränat med landslaget hela veckan.
Väl hemma fikade vi och sedan blev jag lite sugen på att sy. Det blev nya kuddöverdrag till soffkuddarna i ett randigt banantyg. Det är ett tyg som en gång i tiden designades av 10-gruppen och IKEA fick lov att sälja det år 2005. Nu ligger det i vår soffa. Det passade bra att sy kuddöverdrag på en sömnig söndag.
Det blev lite tyg över och det räcker till att sy en ryggsäck. Får se om det blir, fast inte idag. Måste sticka klart sonens kofta. Varför är det så tråkigt att sticka ärmar?

I morgon är det måndag igen :) och på tisdag kväll har vi första stickcafé i 2 knits regi. Det ska bli kul att se hur det går.

14 september 2007

Lite trams på fredagskvällen

Your Brain is Purple

Of all the brain types, yours is the most idealistic.
You tend to think wild, amazing thoughts. Your dreams and fantasies are intense.
Your thoughts are creative, inventive, and without boundaries.

You tend to spend a lot of time thinking of fictional people and places - or a very different life for yourself.

13 september 2007

En solig dag

Idag har jag strosat runt lite i mina MBT-skor och solen lyste från en klar himmel. Turen gick först till biblioteket, där jag hämtade en bok jag beställt. Sedan tog skorna mig till Posten för att skicka ett brev, som jag hoppas skall hitta fram denna gången. Ett besök i theaffären resulterade i några tryfflar i en liten fin ask och till sist gick jag in på 2Knit för att fika med Lisbeth. Då passade tryfflarna bra - mörk med chili. Jag passade på att skaffa en uppsättning rundstickor av de nya som kommit in. På hemvägen senare köpte jag 4 kg lingon i grönsaksaffären att frysa in och sedan var det hem och sticka.
En mysig dag!!!

Schmooze Award


"The 'Power of Schmooze Award' is The Award for bloggers who effortlessly weave their way in and out of the blogosphere, leaving friendly trails and smiles, happily making new friends along the way. They don´t limit their visits to only the rich and successful, but spend some time to say hello to new blogs as well. They are the ones who engage others in meaningful conversations, refusing to let it end at a mere hello - all the while fostering a sense of closeness and friendship".
Den här fina utmärkelsen fick jag idag från Carpe Diem. Gissa om jag blev glad!!! Tack, snälla!

12 september 2007



Här kan ni se mitt senaste tovningsalster: en 70-talsryggsäck. Den gjorde jag efter ett väskmönster, men satte på remmar istället för en axelrem. Den blev ganska fin, tycker jag, om man bortser från färgerna. Jag var ju med på 70-talet och har redan haft min grön-brun-brandgula period, fast då som gardiner. Huu!
Och ikväll är det dags för körsång igen! Tjohoo!!

Fk och Af




I måndags var jag kallad till möte på Af och Fk:s handläggare X var också kallad. X är min fjärde eller femte handläggare (jag har tappat räkningen) och ännu så länge vet jag bara hennes namn. Vi har inte haft någon kontakt och det enda jag vet är att i juli ,då Fk organiserade om för femtioelfte gången och jag landade i hennes knä) började vår sejour med att hon hade semester.
Senare fick jag veta att hon i oktober ska vara barnledig, så då kommer jag förmodligen att hamna i någon annans knä. *suckar*

Hur som helst så kom hon inte till mötet!!! Hon hade väl inget att tillföra mer än vad som står i min journal, men jag tycker att om nu denna Af och Fk har en SAMarbetsgrupp, så är det ganska snyggt om båda är med, om inte annat så för att visa ett intresse; dels för samarbetet och dels för att markera att klientens (eller vad jag kallas) ärende har ett visst intresse och betydelse. Men icke! Jag blev ganska besviken och kände mig väldigt liten i sammanhanget.

Inte blev det bättre när Af (jag kallar "min" handläggare så här) berättade att i Fk:s papper stod att jag fr.o.m. 1/1 2008 ska gå upp till att arbeta heltid!!!
Jag blev alldeles chockad! Var kom detta ifrån? Vem hade bestämt det? Hur ska jag klara det?
Tusen frågor snurrade runt i huvudet och jag bara grät och grät. Stackars Af hade pappersnäsdukar, som hon bjöd på. Hon kunde dock komma ihåg, sa hon, att när vi hade möte i mitten av juni med den förra handläggaren, min jobbcoach, jag och Af pratade vi om vad mitt mål var och då sa jag att målet måste vara att någon gång kunna jobba heltid. Detta hade tydligen den fyrkantiga handläggaren tolkat på sitt eget vis.
Af var så rar och försökte förklara för mig, som inte kunde tänka klart, att detta var inget som hon stödde. Rehab kan man få ett år och fram till januari skulle hon inte kunna åstadkomma så mycket, som hon ville. Hon måste ha handlingsutrymme för processen, som hon kallade det.

Detta måste jag diskutera med min läkare, sa hon, och han får skriva ett utlåtande om min framtida arbetsförmåga. Han kommer inte att gå med på att jag ska jobba heltid. Han, liksom jag, är rädd för att jag ska gå in i väggen igen och det får bara inte ske.
Vi kunde inte prata om något annat och jag var alldeles uppriven när jag gick därifrån. Jag har en läkartid i början av oktober och tills dess kommer jag att ligga lågt. Af vill gärna ha ett samarbete med min läkare och höra vad han anser, för att ha ordentligt på fötterna, och det låter ju positivt.

Tur att jag har garnaffären att gå till. Jag kände mig lite lugnare sen, men när jag skulle berätta för L. vad som hänt på Af kom tårarna igen. Det är då själva *-* att jag fortfarande är så skör och de ska kunna göra en så ledsen.

Senare inlägg Äldre inlägg Startsida