Annelas hörna

Hej alla!
Det var ett tag sedan, men nu är jag tillbaka. Jag vet inte varför jag inte skrivit på så länge, men jag behövde kanske ett uppehåll. Jag har dock läst andras bloggar så jag vet på ett ungefär hur ni har det.
Livet går vidare i garnbutiken och en kväll var vi inbjudna till ett stickcafé på Tjörn. Dit for vi med bilen full av garner och uppstickade modeller och möttes av ett helt gäng stickerskor, som entusiastiskt oh-ade och ah-ade, när Lisbeth visade och pratade om de olika kvalitéerna. Det var jättekul, men efteråt var jag trött som en gris (är de trötta?). Dagen efter var jag hemma och vilade mig. Det var priset.
Jag trivs fortfarande jättebra och känner mig väldigt omhändertagen. Och det var längesedan jag stickade och virkade så mycket och ofta som jag gör nu. Jag stickar i butiken, när inte kunder vill ha min hjälp, och sedan när jag är hemma så stickar jag framför TV:n. Och det blir bara roligare och roligare.

Ikväll ska jag sy klart min tunika i ljus syrenlila - lite "Klädd-i-konst" inspirerad. Ni ska få en bild när den är klar.

På söndag är det dags för vår KONSERT igen. I vår sjunger vi "Carmina Burana", av Carl Orff och ett kort stycke av Brahms. Den stora symfoniorkestern ska också spela Sibelius "Finlandia". Den här konserten ska vi ha ute i Eriksbergshallen eftersom vi ska ha kostymer, ljussättning och andra effekter och då räckte inte scenen till på Konserthuset. Vi är ju 250 i kören och 65 musiker + några solister. Det kommer att bli skithäftigt!! Vi har redan sålt över 2000 biljetter.

Om någon vill ha biljetter, ska ni köpa genom mig, så blir det 50:- billigare (vuxen 180:-/stud. 100:-) 15 april kl. 15 och kl. 19. Hör av er på bloggen i så fall.

Så här skriver Corren om verket:

CARL ORFF är en av dessa tonsättare som blivit berömda för ett enda verk. Han skrev många operor och är upphovsman till en musikpedagogik som en gång var mycket spridd. Men hans berömmelse är knuten till Carmina burana, som brukar kallas "scenisk kantat".
Texmaterialet är hämtat från den 1200-talssamling som (åter)upptäcktes på 1800-talet och som efter platsen där det påträffades heter "sångerna från Benediktbeuren", dvs "Carmina burana". Upphovsmännen anses vara mer eller mindre urspårade munkar och studenter, och de diktar om vårens ankomst, om kärlek och muntert umgänge, inte minst på krogen, om lyckans växlingar, om mörka stunder och extatiska ögonblick. Det finns inte så få referenser till den kristna sfären, men det är alls inte tal om religiös vördnad; om jordisk kärlek och backanaler av hednisks art desto mera.

Skrivet av Annela kl. 16:57  

Etiketter kören, praktik, stickning, trött, virkning