...känns det den här veckan och faktiskt lite ljusare. Jag stannade hemma hela förra veckan och det var nödvändigt. Jag var sååå trött och alldeles dränerad på energi kändes det som.
Jag är med på en sticklista, (mailinglista för stickerskor) dit följande mail kom. Läs och ÖPPNA INTE mail med ämnet dear friends:
Det är en ny spam-våg som går och hemskingarna som spammar har hittat på ett nytt knep:- De sätter någon annans mailadress som avsändare, och så finns det inte så mycket man kan göra. Min jobbmail-adress är avsändare till en sån spamvåg just nu, men den skickas inte från min brevlåda. Alltså kan det dyka upp spam till folk i ens adressböcker som man inte alls skickat själv.Så var uppmärksam på ämnesraden! Skulle någon på den här listan verkligenskicka ett mail som heter "Dear friends"? Nej. Alltså ska du låta bli att öppna det. :D. Pratade med "mina datagubbar" idag och det arbetas mot den här vågen på flera fronter så låt oss hålla tummarna.
Själv fick jag ett mail idag om att ett meddelande inte kunde leveras till en adress, dit jag inte skrivit, utan lämnat en kommentar till adressatens blog.
Se upp!
Idag är jag lite förkyld och inte på jobbet. Tänkte att jag skulle försöka rensa bort pappas flyttlådor.
Åh, vad jag är trött på alla dessa lådor som orsakar så mycket osämja i familjen. Jag har lust att bara kasta alltihop. Men lådorna är förstås bara droppen på något annat som legat och grott länge. Vad vet jag inte riktigt eftersom kommunikationen inte finns just nu.
Men jag ska söka hjälp och se om det kan bli bättre - om inte, så vet jag inte vad som händer - eller rättare sagt det vet jag, för så här kan jag inte leva längre. Jag känner mig ensam och ledsen.
Ibland blir jag så förundrad över att jag fått så kloka barn.
Idag pratade jag och H. om kolonin och hur den ser ut. "Den ser ut som skit", sa jag. Det syntes förstås att jag blev ledsen över alltihop. Han undrade vad som måste göras och föreslog att jag skulle skriva en lista över vad som behöver göras och sätta på kylen så att de vet vad jag behöver hjälp med. Och sedan själv börja med det lättaste. Att strukturera upp det lite.
Tänk att jag fått så kloka barn - och snälla!
Uppdatering: Det här kom från en odlarkamrat i föreningen:
"Hej!
Jag vill bara säga att du har mitt fulla stöd!
Vi får inte vara för hårda mot varandra. "
Idag surnade jag till rejält vid tanken på att folk skällt ut min granne, för att de tycker att min lott är lite misskött. Jag skrev ett brev och skickade till alla som är med på min mailinglista och resten tänker jag lägga i min brevlåda för alla att ta ett ex. Kanske blev det lite vasst, men så här blev det:
Till den det vederbör!
Jag har fått veta av min granne, X X, att ett antal personer kommit till honom och beklagat sig och skällt på honom för att min lott ser så bedrövlig ut.
Jag förstår inte hur man tänker om man går till honom istället för att prata med mig personligen. Han har ju sannerligen nog med sin egen lott och inte ett dugg med min lott att göra.
Jag är lätt att nå. Jag har delat ut mitt telefonnummer, min adress och min e-postadress till alla sedan jag blev medlem och sekreterare i styrelsen, så det kan inte bero på man inte kan få tag i mig.
Jag har varit sjukskriven länge och är det fortfarande, men min sjukdom är inget som syns på utsidan. Jag köpte kolonilotten för att ha den som rekreation och lite terapi, men orkar inte alltid hålla den i trim så som jag skulle vilja. Förra sommaren började vi dränera lotten, men eftersom det regnade i stora mängder, blev arbetet inte klart. Jag orkar inte slutföra det själv utan är beroende av min familj och när de kan hjälpa mig. Innan dräneringen är klar är det inte lönt att börja med anläggning av resten.
Jag har mycket omkring mig nu i mitt privatliv och har vare sig hunnit eller orkat arbeta med lotten. I styrelsen har vi lagt ner mycket tid på att försöka styra upp allt och att försöka få till de förändringar i föreningen som både vi och medlemmarna anser ska komma till stånd. Att vara sekreterare i en förening tar tid och då är det något annat som får stryka på foten.
Jag måste få ta det i min takt om jag ska må bra och inte när någon annan anser att det bör göras.
Jag vet precis hur det ska se ut så småningom och hur jag ska nå det resultatet, men inte när.
Men under tiden kommer det kanske inte att se ut som du vill att det ska se ut och jag kommer heller inte att odla det som du kanske anser att man bör odla. Jag tänker göra det på mitt sätt och i mitt tempo.
Så har du klagomål, lägg en lapp i min brevlåda (med ditt namn på) eller skicka mig ett brev, men låt min granne vara i fred.
Om du inte vill se min lott, så finns ju alltid alternativet att titta bort.
Hälsningar
Efteråt kändes det mycket bättre.
Klicka på bilden och läs mer
. Jag har en sån här på balkongen, fast en mindre.
Nu har det gått några dagar igen utan något skrivet i bloggen, och det har sina orsaker.
Jag känner mig så stressad och som vanligt vill jag göra allt på en gång och glömmer att jag inte har några marginaler. Jag försöker att inte stressa upp mig men ibland känns det som om det inte är jag som styr över det. Just nu är det mycket som jag kan jaga upp mig över fast jag på utsidan kan verka väldigt glad och harmonisk så blir jag nästan handlingsförlamad av allt som jag ”måste och borde” göra.
Vårt vardagsrum är till hälften fyllt med flyttlådor och det är inte för att vi skall flytta utan det är lådor från pappas lägenhet, som vi tömde för en vecka sedan. Lite har pappa fått med sig till sitt nya boende (varför tycker jag att det är ett sånt konstigt ord?), men det mesta står alltså i vårt vardagsrum. Det är saker med affektionsvärde och det mesta vill jag ha kvar, men vart ska det ta vägen. Köksskåp är fulla, två vindsförråd är till bristningsgränsen packade och jag vill inte ge bort det till ”hednamissionen” eller sälja det. Jag vill ha det kvar! Men vart ska det ta vägen!!?? Bara jag ser det blir jag stressad och mannen också. Jag började försöka tömma en låda och fick tag i lådan från skrivbordet. Alla foton och alla födelsedagskort och vykort som mamma sparat låg där och då började tårarna trilla. Jag stoppade snabbt tillbaka allt i lådan och där ligger det kvar. Jag önskar att det varit möjligt att någon annan kunde tömma lådorna, men det är ju mina saker och jag måste vara med och besluta om vad som ska hända med dem.
Jag har min koloni som just för tillfället ser ut som skrutt och jag känner pressen från mig själv och grannarna att göra den i ordning. Förra sommaren grävdes lotten upp och dräneringsrör lades ner av mina pojkar och mannen, men eftersom det regnade så mycket hela sommaren, så blev det inte klart och nu ser det ut som en vildvuxen ödetomt fylld med ogräs, maskrosor och en och annan vilsen tulpan.. Jag vill så gärna att det ska vara fint och jag vet precis hur jag vill ha det, men just nu verkar det som ett oöverstigligt hinder att få det dithän. Dessutom borde (där har vi det igen) jag som nyvald sekreterare i föreningen i föreningen ha en representativ lott.
Praktikplatsen jag har skaffat mig är trevlig, men det är alltid en stor anspänning att komma till en ny arbetsplats där man inte känner någon och inte känner till rutinerna. Då pratar jag inte om när det är kafferast och hur man hanterar kassan utan det sociala spelet och det outsagda, personalen emellan, hur man förväntas vara och bete sig och vilka som är kompisar och vilka som inte tål varandra, vilka som har ”hög” status och vilka som inte har det. Allt detta tar så mycket energi från mig och även om det är roligt och alla är vänliga och hjälpsamma så är jag dödstrött varje dag. Dränerad.
I morse vaknade jag med hemsk huvudvärk och när kaffebönorna i burken var slut så brast det. Jag orkade inte röra mig ur fläcken, och ringde till Myrins och sa att jag inte kunde komma idag.
Nu sitter jag i soffan och ömkar mig och dricker grönt the med lime och ingefära och det smakar inte ens i närheten av en kopp Zoegas.
Jag har också sagt nej till flera personer som vill att jag ska sy till dem och jag försöker att inte ta på mig mer jobb men det verkar bara att bli mer och mer istället för mindre och mindre.
Jag är trött.
Senare inlägg Äldre inlägg Startsida
