Ja, så säger man här i Göteborg, åtminstone de infödda - själv säger jag "ett trevligt gäng". Det är i alla fall det som de är - kvinnorna i tapetseriet där jag varit i 2 dagar nu.
Vid lunchen kom sekreteraren in med alla nummerlapparna till Vårruset i Slottskogen och en kvinna kunde inte vara med. "Men då kan väl du ta hennes plats?" och det ville jag så klart. och glad blev jag också att de ville ha mig med.
Nu är det snart dags för dag 3.
Trevlig Valborg på er alla!
Det här hittade jag hos Marskatten.
You Belong in Dublin |
 Friendly and down to earth, you want to enjoy Europe without snobbery or pretensions. You're the perfect person to go wild on a pub crawl... or enjoy a quiet bike ride through the old part of town. |
Idag var första dagen på Myrins tyger och det var enbart en posítiv upplevelse.
Jag kom dit lagom till kafferasten och fick träffa de flesta som jobbar där. Jag berättade lite om mig själv och alla verkade trevliga och snälla. Jag ska få vara både uppe i tapetseriet och nere i butiken och sälja tyger. Min arbetstid blir 10-14 och det passar mig jättebra.
Sedan gick vi ut i tapetseriet där jag tillbringade min dag. Lindex har en stor beställning på någon sorts klädesöverdrag som ser ut som resegarderober sydda i grå flanell. En kvinna sydde ihop dem och jag satte mig vid en industrioverlock och sydde nederkanten. Vilken racermaskin! Min egen maskin verkade som rena snigeln jämförelsevis.
Tiden gick rasande fort och efter 4 timmar for jag hem igen.
Det känns helt annorlunda inför morgondagen än vad det gjorde på Chilli. Jag ser fram emot det och gläder mig.
Det visar än en gång att om något ska hända, så får man göra det själv.
Så här blev skjortorna till sångaren i "Rocks off". Det är helt vanliga skjortmodeller, fast i paljettyg och det blev lite rött tyg över till en scarf.
Det var inte kul att sy i. Paljetterna var i nåt plastmaterial och gick knappt att sy i. Men nästa projekt är en dopklänning i bomullsbatist och det är betydligt lättare.
Fotot är taget med min mobil, kass
Igår ringde herr Johnny Myrin och ville att jag skulle komma och prata lite om hur jag tänkt mig en praktik där!!! Han ville prata med sin bror (delägaren) och personalen först " men detta verkar lovande" sa han, och visade mig personalingången :).
Idag ska han ge besked.
Håll tummarna!
Klicka på bilden.
Idag åker vi till Lund och ordnar med pappas lägenhet. Solen skiner från en molnfri himmel och det ska bli härligt att få se hur långt våren kommit i Skåne.
Då LindaLotta, Elisabeth, Mette och Milda Makter är vi inte långt ifrån varandra.
Glada nyheter!
Karin från sticklistan på yahoo har pratat med biblioteket och kommer hålla stickcafé på Kyrkbytorgets bibliotek 24 april 17 - 19.00.
Försök komma alla som kan och vill, och tipsa vidare!:)
Nu är det slut med praktiken på Chilli. Igår ringde jag min läkare och nu är jag sjukskriven och behöver inte mer gå till det hemska stället.
En kompis skrev så här i sitt mail till mig och hon är inne i "praktikbranschen":
Det är inte klokt hur det här praktiksystemet funkar, det är för jävligt att de utnyttjar det så och jag tror inte det är platsen för dig, verkar vara mer fabrik i den butiken och inte så roliga saker att sälja som du kan och du vill. Sånt värmer!
Idag kan jag kan säga som Martin Luther King sa i sitt berömda tal "I have a dream":
"Free at last! free at last! thank God Almighty, we are free at last!"
Precis när jag skulle gå in i butiken i morse ringde Af-damen. Hon sa att hon inte tyckte att jag skulle vara kvar där om det var så att jag inte trivdes och att jag skulle kontakta min läkare och säga som det var. Sedan ville hon ha kontakt med läkaren (som jag kallar Dr Phil) och också försöka ordna en träff med min 10:e (eller vilken det nu är - jag har tappat räkningen)handläggare.
Sagt och gjort! Jag ringde Dr Phil och fick en tid på tisdag för att han ska kunna sjukskriva mig tills jag får tag i en annan praktikplats. Det löser sig nog så småningom - hoppas bara att det blir något av före den 13 juni för så går min rehabperiod ut.
Så i morgon blir det sista dagen som praktikant på Chilli för mig. Hur det känns? Som en befrielse!
Idag slutade L - gymnasietjejen också. Hon gick till sin skola på lunchrasten och talade om att hon inte trivdes och att det enda hon fick göra var att flytta lådor och dammsuga m.m. Hon kom tillbaka själaglad och hade fått en ny praktikplats meddetsamma och efter att vi hade fikat så gick hon iväg dit.
Vi har dock bestämt att vi ska träffas och fika nån kväll. De andra ska vara kvar april ut och sedan blir det väl dags för att ta in andra praktikanter.
I morse var jag sååå trött, men bestämde mig för att gå till jobbet ändå. Fick stanna hemma måndag och tisdag eftersom förkylningen tog ny fart igen över helgen. Hostade äckligt och beslöt mig för att ta spårvagnen istället för att gå.
Väl på jobbet sa C. "Välkommen tillbaka" och då blir man glad. Chefen sa ingenting. Han gav mig i uppgift att flytta speglar från en hylla till en annan. Sätta upp fler hyllor och flytta upp hatthyllor från ett podium till väggen. Men för att få upp hyllorna och hatthyllorna fick jag stå på stege och eftersom jag var ensam om "uppgiften" fick jag klättra upp och ner på stegen hela tiden.
Sedan skulle ett annat podium (ungefär 2 bord ovanpå varandra på hjul) med reavaror flyttas. Men det ena hjulet låste sig så jag fick släpa allt över golvet. Och allt skedde precis under högtalaren med muzak
Då var jag så trött att jag tog en fruktstund och drack vatten.
Efter fruktstunden tog jag itu med skoställ, som skulle ställas längre fram och prismärkas om eftersom de inte säljer så bra. De var inte så tunga, men många.
Då skulle de andra praktikanterna ta lunch och jag gick med dem. Vi satt och pratade och åt och glömde av tiden så att de som har 1 tim och 20 min på hela dagen tog rast 1 tim och 40 min.
Då hade min dag slutat och vi gick alla upp för att fortsätta jobba och jag för att gå hem.
Men innan jag gick tänkte jag instruera dem så att de kunde fortsätta det jag påbörjat.
Då kom chefen och var irriterad för att vi dels tagit för lång lunch och dels stod och pratade.
Han sa att jag hade en kvart inarbetad rast på mina 4 timmar, men då blev jag lite syrak. Innan sa han att när jag tyckte att det var jobbigt så kunde jag ta rast när det passade mig och jag talade om för honom vad jag tyckte var jobbigt. Så då var det en annan femma! Men de andra skulle banne mig inte ta för lång lunch! Och varför stod vi där och pratade? Det talade jag också om för honom och sedan gick jag, sa hej då till alla jag såg och sedan hörde jag chefen ropa efter mig:"Hej då Annela, vi ses i morgon!" *suck*
Nu låter jag väldigt gnällig, men jag har försökt beskriva det objektivt (fast det är svårt) och det är lätt att bli gnällig när man blir behandlad som lagerarbetare och husslav.
Egna initiativ ses icke med goda ögon. och att stå i kassan är det inte tal om ens.
C. har varit praktikant i 9 veckor och inte en gång har hon gjort något annat än att flytta och lyfta och packa upp - precis som nu. Ingen praktikant har fått lära sig kassan, säger de.
Usch, min förkylning vill inte ge sig. Igår hade jag äcklig hosta och fick stanna hemma från "jobbet". Jag fick ta stora kudden så jag kunde halvsitta när jag skulle sova för att inte hosta så hemskt. I morse hade jag migränliknande huvudvärk eftersom jag förstås somnade på alla kuddarna och har legat konstigt hela natten. Jag var tvungen att stiga upp och sitta stilla länge, men det ville inte släppa. Tog piller och drack lite kaffe och satte mig i soffan i vardagsrummet och somnade om och när jag vaknade var det bättre. Ska ta mig en promenad lite senare och sedan kan jag nog gå till Chilli i morgon.
Chilli,ja! Jag har inte skrivit så mycket om min praktikplats, eftersom jag varit så himla trött varje eftermiddag jag kommit därifrån.
Jag har gått dit och hem och det blir ca 8500-9500 steg inkl. stegen på Chilli., och det är mer än jag motionerat på länge - 1 timme per dag. Det går trögt, men det är nog bara i början.
På Chilli är man tre ordinarie anställda, fyra praktikanter (L. är gymnasist och har 5 veckors praktik i utbildingen, C. tog studenten förra året och är arbetslös, P. har en lättare CP-skada och trött på att inte få nåt jobb och jag arbetstränar) och några timanställda. En av de ordinarie är butikschef. Hela butikskedjan har anställningsstopp.
Affären har numera gått över till att ha mer möbler och lampor än förut och lite mindre av köksutrustning och porslin och glas.
Så mycket handledning har jag inte fått av E. (min handledare) utan C. och P. handleder L. och mig. Dvs E. ger order om vilka möbler som ska flyttas, lådor som ska packas upp eller vilka kartonger som ska flyttas och så gör vi det.
I måndags packade vi upp träkatter,-elefanter,-buddhafigurer och satte upp hyllor på en hel vägg bara för att i torsdags ta ner allt igen. Då skulle det vara en annan interiör med en stor skinnsoffa och alla hyllorna togs ner och sattes upp på väggen intill och andra saker upp på dem.
Tisdag skulle alla köksbord med stolar ställas i en annan del av affären och det stället var redan fullt av upphängda taklampor, golvlampor och bordslampor och golv och hyllor packade med lampor i kartonger. Bort med dem till en annan hörna och ner med alla hyllor. Dit med alla köksbord och tillbaka med några lampor... och så har det fortsatt veckan ut. Krypa på golvet, stå på stegar, lyfta, böja, - inte konstigt att jag varit så trött hela veckan.
Och över alltihopa svävar muzac- en ridå av musik, knappt hörbar men ändå där... Det är nog de mest tröttande av allt.
Kundkontakten för min del har varit minimal och det är tur att C, L och P är så himla trevliga annars ...?
Jag har förstått att det är några personer inne och besöker min blogg som jag inte vill ha besök av. Därför kommer jag att spärra bloggen fr.o.m. i morgon den 15 april.
Vill du fortfarande läsa mer? Skicka mig ett mail så skickar jag dig en inbjudan.
E-postadressen hittar du under "Min profil".
Följande är redan inbjudna sedan förut:
Syster min
Mette
Elisabet
Emma
frk Tjatlund
Helena
qi
LindaLotta
Lyckliga Grodan
Mildamakter
mobfelk
Nina
Antagligen kommer de flesta att tänka på tvillingarna Rongedal, som var med i Melodifestivalen, men det är inte dem jag tänker på nu, utan deras duktiga släkting Anna Rongedal.
Jag kom in på hennes hemsida via tvillingarnas blogg i Aftonbladet och det är jag såååå glad för. Hon gör smycken och jag fastnade genast för halssmycket som ni ser på bilden. Det är i plexiglas och silver och den kollapsade figuren är 7 cm hög. Ärligt talat var det mycket "vill-ha" på hennes sida, men det här tilltalade mig alldeles särskilt.
När jag blev sjuk och utbränd 2003 kände jag mig precis så, men från detta läget har jag nu lyckats resa mig åtminstone till hälften upprätt igen.
Hänget heter "Kollaps" och ska påminna mig om att aldrig mer försätta mig i den situationen igen.
Tack Anna för det vackra smycket och för den trevliga mailkontakten vi hade.
Fredrikas modeblogg fyller 1 år och firar med en tävling. Här kan man vinna nagellack från Opi. Läs mer...
...av Strumpstickan blev jag idag.
OK här kommer svaren:
Tre namn du går under: Annela, Ann, Mojan
Tre saker som skrämmer dig: råttor, att barnen inte ska klara sig i livet, aggressiva människor
Tre saker du har på dig: parfym, mysbrallor, glasögon
Tre sanningar: Stickning är meditation, Jag duger som jag är, Godis är gott
Tre saker jag verkligen vill ha: Tre miljarder pengar så löser sig de sakerna, annars hade jag valt kärleken, hälsan och vännerna.
Tre personer jag utmanar: Qi, Marskatten, Milda makter
Idag var första dagen på Chilli och den började med att jag promenerade dit. Det tog en halvtimme och jag var riktigt svettig när jag kom fram. Jag hade förstås en extra tröja med och vi började med att packa upp en massa träsaker till "Indiska hörnan" - det var stora katter och små katter, stora ormar och små ormar och ödlor i diverse storlekar. Det tog sin lilla tid och det var så mycket saker att vi hade problem att få plats med allt.
Efter det var det dags att gå över till pannor och kastruller, och det var att flytta lådor och stå på stege. Men alla var trevliga och hjälpsamma. Lite oorganiserat kanske, men det blir nog bättre när jag blir varm i kläderna. Jag ska vara där till 13 juni, så jag hinner nog vänja mig och lära mig en del också.
När jag skulle gå hem stod äldste sonen och väntade på mig och vi hade sällskap hem. Det var en rolig överraskning!
Idag gick jag 8517 steg - ca 4,5 km tills jag kom hem sedan råkade jag nollställa stegräknaren.
Nu har jag kommit hem från Axessakuten med stort bandage över den f.d. bölden. Det blev som jag trodde - doktorn skar och tömde och lade dränage, som ska sitta i två dagar. Lite stramar det och gör ont, men jag tröstar mig med att det snart slutar göra ont.
Så nu blir det att traska till Apoteket och hämta ut antibiotika och sedan ska det bli bättre med raketfart, hoppas jag, så att jag kan börja på Chilli.
Det här kunde man läsa till frukosten i morse i Göteborgs-Posten.
Har du blivit lurad idag?
Det är tydligen inte nog med att ha hosta så att jag fått ont i hostmusklerna, att näsan rinner konstant och att jag måste halvsitta i sängen för att kunna sova.
Och inte kunde jag gå till praktikplatsen idag...
Nu har jag fått en jättestor böld också, som dunkar och värker och jag kan inte ha kläder på nästan. Den har satt sig på fjärde eller femte revbenet (om man räknar nerifrån och är knallröd, vansinnigt öm och ca 2 x 4 cm stor.
Jag visade den för familjen och alla blev bestörta och sa: Den kan du inte gå med! Det kan vara farligt! Du måste gå till vårdcentralen genast i morgon och visa den! Lite pjåskiga tyckte jag att de var, men jag läste lite på internet och de rekommenderade faktiskt ett läkarbesök.
Det stod också att man kunde få huvudvärk och det kanske därför det bankat i skallen i tre dagar. Och jag som trodde att det var förkylningen.
Ajajaj! Bara de inte vill skära i den...
Senare inlägg Äldre inlägg Startsida
