Annelas hörna

I morse var jag sååå trött, men bestämde mig för att gå till jobbet ändå. Fick stanna hemma måndag och tisdag eftersom förkylningen tog ny fart igen över helgen. Hostade äckligt och beslöt mig för att ta spårvagnen istället för att gå.

Väl på jobbet sa C. "Välkommen tillbaka" och då blir man glad. Chefen sa ingenting. Han gav mig i uppgift att flytta speglar från en hylla till en annan. Sätta upp fler hyllor och flytta upp hatthyllor från ett podium till väggen. Men för att få upp hyllorna och hatthyllorna fick jag stå på stege och eftersom jag var ensam om "uppgiften" fick jag klättra upp och ner på stegen hela tiden.

Sedan skulle ett annat podium (ungefär 2 bord ovanpå varandra på hjul) med reavaror flyttas. Men det ena hjulet låste sig så jag fick släpa allt över golvet. Och allt skedde precis under högtalaren med muzak

Då var jag så trött att jag tog en fruktstund och drack vatten.
Efter fruktstunden tog jag itu med skoställ, som skulle ställas längre fram och prismärkas om eftersom de inte säljer så bra. De var inte så tunga, men många.

Då skulle de andra praktikanterna ta lunch och jag gick med dem. Vi satt och pratade och åt och glömde av tiden så att de som har 1 tim och 20 min på hela dagen tog rast 1 tim och 40 min.

Då hade min dag slutat och vi gick alla upp för att fortsätta jobba och jag för att gå hem.
Men innan jag gick tänkte jag instruera dem så att de kunde fortsätta det jag påbörjat.
Då kom chefen och var irriterad för att vi dels tagit för lång lunch och dels stod och pratade.
Han sa att jag hade en kvart inarbetad rast på mina 4 timmar, men då blev jag lite syrak. Innan sa han att när jag tyckte att det var jobbigt så kunde jag ta rast när det passade mig och jag talade om för honom vad jag tyckte var jobbigt. Så då var det en annan femma! Men de andra skulle banne mig inte ta för lång lunch! Och varför stod vi där och pratade? Det talade jag också om för honom och sedan gick jag, sa hej då till alla jag såg och sedan hörde jag chefen ropa efter mig:"Hej då Annela, vi ses i morgon!" *suck*

Nu låter jag väldigt gnällig, men jag har försökt beskriva det objektivt (fast det är svårt) och det är lätt att bli gnällig när man blir behandlad som lagerarbetare och husslav.
Egna initiativ ses icke med goda ögon. och att stå i kassan är det inte tal om ens.
C. har varit praktikant i 9 veckor och inte en gång har hon gjort något annat än att flytta och lyfta och packa upp - precis som nu. Ingen praktikant har fått lära sig kassan, säger de.

Skrivet av Annela kl. 19:56  

Etiketter praktik, trött