Befrielsen är nära - forts.
Grannen har kommit hem helt oförberedd på vad som väntade henne. Jag städade inte utan lät allt vara som det var. Jag ville att hon skulle se med egna ögon hur det kan se ut när man lämnat sina katter i 5 veckor. Och det gjorde hon!!
Jag pratade med henne via chat mitt i natten och dagen efter personligen och hon var verkligen ångerfull och förstod att man faktiskt inte kan göra som hon gjort.
Aldrig mer att jag lämnar något djur ensamma så länge, sa hon och jag tror att hon förstod hur hemskt det var.
Dessutom erkände hon att hon var naiv när hon tog sig an hankatten (som hotades av avlivning). och hennes egna lilla honkatt var nästan rädd för honom och låg ofta och tryckte under tv:n, men sedan grannen kom hem har lilla F. inte lämnat hennes knä.
Hon fick sig en riktig tankeställare när jag berättade allt som hänt och tänkte försöka omplacera hankatten, eftersom de två katterna inte gillar varandra.
Både täckena och lite kläder fick kastas bort och tvättmaskinen gick varm med annat. Det var mycket att städa och säkert inte så kul att börja med när man flugit flera timmar från Canada.
Resan var en födelsedagspresent från hennes pappa, som bor där, så att de skulle kunna träffas i sommar.
Det var nog sista gången som jag var kattvakt åt henne. Det är synd om katter som ska vara ensamma och bara ha någon som kommer en timme om dagen. Nästa gång får hon fixa kattpensionat.
Det är ju fortfarande lika synd om katterna, det som har hänt har hänt.
Men va bra att hon reagerade så starkt och insåg vad hon gjort. Ibland gör ju vi människor helt enkelt riktigt dumma saker, som vi inte fattar innebörden av förrän efteråt.
Och tänk vilken snäll granne hon har som varit hos katterna VARJE dag i FEM veckor. En eloge till dig Annela!
Ha det bra!
S o F sa... 20 augusti 2008 kl. 11:13
Tackar för elogen!! Det är definitivt synd om katterna och jag undrar hur lätt det är att omplacera en okastererad hankatt som redan börjat markera. Men, men det är inte mitt problem och det är jag väldigt glad för.
Jag är snäll och ibland ntill dumhet, men det var mest för att jag tycte synd om katterna och de kan ju inte hjälpa att de har en dum matte, som inte tänker före.
Annela sa... 20 augusti 2008 kl. 12:48
Jag håller med de andra - dum grej - men tur att hon förstod sin dumhet. Och din uppgift var inte precis avundsvärd...
Bloggblad sa... 20 augusti 2008 kl. 17:44
Hoppas människan tänker efter mer än en gång på katterna innan hon får för sig att resa bort.
Hoppas också att du tackar nej om du får frågan att ställa upp.
Du har verkligen gjort mer än nog och det du gjorde var synnerligen beundransvärt!
Anonym sa... 20 augusti 2008 kl. 19:32
BRAAA att du inte var 'snäll' och städade också!
Anonym sa... 21 augusti 2008 kl. 11:07
bloggblad: Ja, hon fattade nog vad hon gjort - speciellt sedan den lilla F inte släppte henne ur sikte på hela tiden.
marskatten: Ja, det blir nog ingen mer gång att jag är kattvakt åt henne. Det får hon ordna på annat vis. Men jag tror att hon kommer att hålla sig hemma länge nu.
Monica: Jag surnade till och blev arg å katternasa vägnar så jag bestämde mig ganska raskt för att låta allt vara. Det kändes bra.
Annela sa... 21 augusti 2008 kl. 11:40
Skicka en kommentar