Sista dagen...?
Idag är det sista dagen på min praktik. Vi är båda ledsna och oroliga för hur fortsättningen ska bli.
"Jag har vant mig vid att ha dig här" sa AC," och jag vet inte hur jag ska klara resten av säsongen ensam. Nu börjar högsäsongen och det kommer in så mycket nya garner.". Själv vill jag ju inget hellre än att vara kvar, men 6 månader är den längsta tiden för praktik. Jag blir väl snart utförsäkrad från A-kassan också, så nåt måste hända. Snart.
I morgon har mannen från Af lovat att komma och besöka oss i butiken och jag hoppas innerligt att han har nåt fantastiskt förslag så att jag slipper sitta hemma och glo i väggen. Det skulle sannerligen inte göra tillvaron bättre.
Åh, vad jag är trött på allt detta! Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, A-kassa, sjukersättning, aktivitetsersättning, arbetsträning, praktik, läkare, handläggare, mediciner, trötthet, sömnproblem, huvudvärk, minnesstörningar,terapi, att själv ligga på, ringa, jaga handläggare, blanketter,m etc. etc...Det verkar aldrig ta slut. Allt ska man orka...Efter alla år i arbetslivet, så är detta resultatet?
Uppdatering; Af-mannen kommer på fredag istället.
Jag har full förståelse... har du hört om något som heter nånting med utvecklingsbidrag? Sen finns det nåt mer... som någon duktig person på AF här har hittat åt sonen - som inte lär ha en chans att hitta jobb inom sitt gebiet när det är anställningsstopp i alla kommuner. Fast det är inte klart än, det fanns en del hakar, men vi hoppas.
Bloggblad sa... 8 september 2009 kl. 16:26
Du har min sympati Annela!
Det borde inte vara så här. Bättre om sjuka fick vara just sjuka och återhämta sig/rehabilitera sig utan ständig stress o press från FK mfl.
Det förlänger sjuktiden istället för att förkorta den.
Håller tummarna för att AF-mannen har nåt riktigt bra förslag - som blir det bästa för DIG!
Varma hälsningar!
S o F sa... 8 september 2009 kl. 16:41
Hoppas allt går bra! Det är du värd!!! Kramar!!
Storasyster sa... 8 september 2009 kl. 22:30
Du har min fulde sympati og ikke mindst forståelse.
Bare der kommer noget godt ud af det møde med AF.
Unknown sa... 9 september 2009 kl. 07:53
Så fruktansvärt jobbigt. Hur ska man nånsin kunna må bättre om man ständigt lever under den pressen?
Tänker på dig massor och håller allt som går att hålla, för att det ska ordna sig!!
Kram kram kram!!
Ellis sa... 9 september 2009 kl. 08:54
Så jobbigt för dig, jag förstår dig totalt. Kämpa år efter år, och när du äntligen får ett ställe du trivs på och som vill ha dig kvar, då ska du sluta, det är ju absurt.
Jag kan bara önska att det ordnar sig för dig.
Bamsekramar
Bloggullet sa... 9 september 2009 kl. 13:05
Förresten, det var några oerhört häftiga skor du köpt, var köpte du dem?
Kram
Bloggullet sa... 9 september 2009 kl. 13:06
Jag lider verkligen med dig... vi delar ju lite samma väg just nu! O jag önskar verkligen att den där killen från AF har någe bra att komma med nu!
Håller tummarna för dig, min vän...
Varm kram..
Elisabeth sa... 9 september 2009 kl. 19:37
Man får lust att ta till kraftord...
Det borde finnas mer resurser, det måste det!
Visst skulle du må bättre av att få ytterligare 6 månaders praktik (man kan kalla det vad man vill) men det är väl i grund och botten samma pengar, bara lite olika fördelning?
Tokig kan man ju bli på detta förbannade system som skall tvinga folk som inte kan ut i arbetslivet.
Anonym sa... 9 september 2009 kl. 22:54
Hoppas att han hade något bra att komma med, mannen fra AF, men jag känner igen mig direkt i alla dina ord om hur det är att ha det som vi har det.
Kram till dig!
Samtal från min trädgård sa... 11 september 2009 kl. 23:10
Jag tänkte på dig idag... hur gick det med besöket från AF?
Hoppas han hade någe konkret att komma med... och helst att du kunde få vara kvar där du är nu.
Varm kram...
Elisabeth sa... 12 september 2009 kl. 19:21
Usch, jag vet hur det är, jag är på väg in i den svängen nu... Väntar på besked om jag kan bli aktuell för arbetsträning, och något av det värsta är just den här väntan som man ska hantera...
Jag såg där uppe att du inte fick vara kvar, sorgligt.
Le Loup sa... 14 september 2009 kl. 09:06
Skicka en kommentar