Gör din röst hörd...
...skriver Monica idag i sitt inlägg. (Bilden har jag lånat av Monica)
Det är klart att man ska och borde, men det kan vara mycket som hindrar en från att göra det.
När jag skrev min insändare om Arbetsförmedlingen så hade jag bara fått nog och var så förbannad över hur man blir behandlad som långtidssjukskriven och arbetslös.
Ilska kan vara en bra drivkraft.
Jag har inte varit ute och köpt GT ännu, men på webben kan man läsa här. Monica har tagit bilder och lagt in på sin blogg - om nån vill läsa.
Massor av applåder till dig som orkar och kan ta upp striden på det här viset! *kram*
Mildamakter sa... 5 oktober 2008 kl. 16:17
Tummelisa Garn & Design sa... 5 oktober 2008 kl. 19:53
Tusen tack, men ibland får man bara nog och tränger någon in en i ett hörn, då kan man bara gå framåt.
Annela sa... 5 oktober 2008 kl. 20:09
Men "skitbra"!! Nu har jag läst artikeln... och tack vare din insändare, så kanske man nu kan börja nysta i af:s rutiner och handläggninar som börjat bli alltmer luddiga och krångliga.
Tänk, att de allra flesta jag känner säger att bland det mest meningslösa de vet... det är att gå på af! Och ingen av dem... ingen förväntar sig att de ska få någon hjälp från af.
Det är en rätt skrämmande utveckling... så du är stark... mycket stark... som på detta sätt försöker att förändra för alla dem som söker arbete!
Sen... måste jag ju erkänna att jag är lite fånig också! För när jag såg bilden på dig där framför dörren till af, så tänkte jag: "Henne känner jag... henne känner jag!"
Värsta kändistänket nästan! Nä, men man blir som lite stolt över att någon som man "känner" kommer i media, för att de gjort någe bra. Jag blev det iallafall...!
Bra gjort, min vän...
Varm kram..i ylle!
Elisabeth sa... 5 oktober 2008 kl. 20:57
Men visst känns det meningslöst att gå till Af och när man inte ens får en handläggare - då blev jag bara så trött på allt. Jag var förvånad över att GP överhuvudtaget tog in min insändare, nästan i helt oredigerat skick. Och ännu mer förvånad blev jag när konkurrenten GT - Göteborgs-tidningen.
Jag hoppas att det händer nåt nu och vem vet - kanske de rent av fixar ett jobb till mig??? HAHA, sade den luttrade kvinnan. F-n tro't.
Kändis...visst är det lite kul! Jag har klippt ut både insändaren och artikeln och satt upp på kylskåpet. Där ska de få sitta ett tag.
Varma yllekramar till dig också
Annela sa... 5 oktober 2008 kl. 21:36
Bra! Alltså att du orkar ryta till. Jag lever ju med samma problem inpå knutarna och känner igen nonchalansen och bytandet av handläggare som försvinner/tar semester/ förlägger ärendet/skiter i att ringa... ja, allt... utom att göra ett bra jobb.
Bloggblad sa... 5 oktober 2008 kl. 22:35
Kanske kan det hjälpa någon att jag blir arg och skriver en insändare. Det kan i alla fall inte bli värre.
Annela sa... 5 oktober 2008 kl. 22:52
Men hjälp, snart "känner" ju jag en kändis. ;) :D
Ha det riktigt bra Annela!
S o F sa... 6 oktober 2008 kl. 19:35
Skicka en kommentar