Arbetslös
Idag är det första dagen i mitt liv som jag känner mig riktigt arbetslös. Jag var på Af idag och träffade min handläggare. Hon skulle hjälpa mig att fylla i blanketter, lägga upp handlingsplan m.m. och också tala om för mig att jag skulle få en ny handläggare *suck*.
Dessutom måste jag skicka in ansökan till A-kassan och för att kunna göra detta måste jag ha 2 intyg; ett från arbetsgivaren (den senaste) och ett från FK. Arbetsgivarintyget skulle ta 14 dagar (??) och eftersom beslutet om min 50% sjukersättning kan dröja flera månader, så måste jag vara 50% sjukskriven igen. Jag ringde min läkare, men fick inte tag i honom. Ringde FK, men fick inte tag i min handläggare.
Efter allt denna information, då jag bara sjönk längre och längre ner i stolen, sa hon till slut glatt:
-Men nåt kan du fira i alla fall!
-Jaså, sa jag, vadå? Jag kunde inte komma på något alls att fira som läget var.
-Du kan fira att du är halvt frisk!!!
Bara sådär från den ena dagen till den andra för att staten bestämt att mitt rehabiliteringsår är slut.
-Ja, sa jag, det känns faktiskt inte så, sa jag uppgivet.
-Inte?
-Nä, och min läkare tyckte att det var han som skulle bedöma det och inte staten.
-Jaha, ja, så är det kanske.
Jag frågade henne också:
-Nu i september eller när det är som jag varit sjukskriven i 5 år och blir utesluten ut A-kassan, vad händer då?
-Ja, då blir det Socialtjänsten som ligger närmast till hands.
Så nu måste jag hitta ett jobb innan dess annars kan jag inte försörja mig. Tack, Fredrik & Co!
Gissa om jag blir stressad över det. Vem vill anställa en 56-årig utbränd, deprimerad lärare på 50%, som egentligen inte vet vad hon vill? Känner du nån, så skicka ett mail!
Ja, är man inte stressad och utbränd innan så kan man ju verkligen bli det i sådana här lägen! Vad händer efter ett rehabiliteringsår? Förväntas man alltså vara frisk och arbetsför då?
Den där Fredrik har nog snart satt sin sista "pära"!
Stor stor varm kram till dig iallafall...
Elisabeth sa... 16 juni 2008 kl. 17:50
Ja, usch vilket system de har infört.
"Staten" bestämmer om man är frisk eller inte. Sånt kan man blir tokig på.
Fredrik & Co. blir inte långvariga med denna inhumana och känslokalla attityd mot de som är sjukskrivna.
Många kramar!
Anonym sa... 16 juni 2008 kl. 17:56
Puh... Jag blir stressad.
Och jag är ju frisk och har ganska bra med ork i min ryggsäck.
Stackars Liten Annela...
Stor varm kram.
Linda sa... 16 juni 2008 kl. 19:08
Tack för varma kramar!
elisabeth: Efter ett rehabår ska man vara frisk eller vara sjukskriven helt om jag fattat det rätt. Fredrik får då inte min röst nästa gång - heller. Han är inte min kompis.
marskatten: Det verkar väl inte klokt att man inte själv får avgöra om man känner sig sjuk eller frisk. Inte ens läkaren får göra det utan i bästa FK:s läkare, som man aldrig träffar.
lindalotta: Ja, det är rent åt h-e, om man får säga så, och jag känner mig faktiskt lite uppgiven.
Annela sa... 16 juni 2008 kl. 23:29
Det blir man inte friskare av precis att bli stressad över intyg och papper och ekonomi...
Monica Hansen sa... 17 juni 2008 kl. 07:06
Det är helt enkelt inte klokt att man måste vara frisk och stark och ung för att orka vara sjukskriven... Men visst är det enklare att slå på de svaga - de orkar ju inte göra motstånd.
Jag håller tummarna för dig!
Bloggblad sa... 17 juni 2008 kl. 10:22
Även jag skickar en kram till dig från sonens dator. Håll tummarna för mig på torsdag morgon, då är det min tur att ha ett möte med arbetsgivaren för att utröna om de har ett arbete för mig som jag kan klara av. Det verkar ju inte vara nån höjdare att bli arbetslös...
qi sa... 17 juni 2008 kl. 17:31
ginger beer: nej, man blir bara trött och uppgiven
bloggblad: Ja, inte får man vara sjuk ifred. och ingen hjälp får man utan allt ska man orka själv
Qi: Klart jag håller tummarna för dig. Det kommer att gå bra.
Annela sa... 17 juni 2008 kl. 18:20
Skicka en kommentar