Ledsendag
Idag redan när jag vaknade kände jag mig ledsen. Sådär gråtledsen utan nån egentlig anledning... Bara att allting kändes skit och jag inte ville stiga upp ur sängen.
Jag gick upp och gjorde kaffe och gick tillbaka till sängen med GP och satt länge i sängen och läste och läste.
Gick upp och grät en skvätt till i köket...mannen tröstade...matade katten...gick in i syrummet och satte på datorn och en gammal, gammal Beatlesplatta. Det började kännas lite bättre...spelade massor med Beatlesplattor på min nya syrumsstereo och upptäckte till min förvåning att jag fortfarande kom ihåg alla texter.
Mannen bakade bröd och lagade middag...katten låg bakom datorn och gosade...jag gjorde inget produktivt...
Nu har vi ätit middag och yngste sonen har börjat baka nåt som heter 12-minuterskaka och ska vara himmelsk. Jag håller mig till LCHF (mer fett, mindre kolhydrater)-programmet och kan inte smaka (fast kanske en liten, liten bit för själens skull).
Om ni vill ha receptet så kan ni få det efter baket.
Ikväll i TV4:s Kalla Fakta handlar det om Fettkriget - är fett bra eller dåligt? Annika Dahlqvist vs Stefan Rössner - en rikigt fight!
Det här var den första Beatlesskivan jag fick på min 12åriga födelsedag, men den skulle följas av många fler.
...och på baksidan fanns den här:
I morgon är det en annan dag.
Känner igen mig i ledsenheten. Gråtklumpen i halsen. Jag har också haft den ett par dagar nu. Skönt att läsa om hur din familj tar hand om dig. Familjen är alltid viktig, speciellt såna här dagar. Min familj finns här runt mig också, utan den vore allt mycket svårare.
Såg fettprogrammet och blev betänksam. Skulle kanske prova fettmetoden?
qi sa... 16 november 2008 kl. 20:17
Vissa dagar bara ÄR sådana, skönt att du kan gråta åtminstone.
LCHF är jättebra, det var den enda metoden som fungerade för mig (förutom pulver förstås) innan jag blev opererad. Tyvärr så är jag inte så förtjust i fett så jag tröttnade på den, men i början var det kanon att kunna frossa i goda ostar! *kram*
Mildamakter sa... 16 november 2008 kl. 21:04
Hoppas att du mår bättre nu!
Anonym sa... 16 november 2008 kl. 23:04
Ja, såna dagar har man...
såg inte kalla fakta, men däremot Erik & Mackan senare på kanal 6, det var kul!
Monica Hansen sa... 17 november 2008 kl. 07:58
Sådanne dage tror vi er mange der kender til..De hører med til livet. Og du har nogle der vil trøste og det er en gave.
Håber du tillod dig en lille bid af den mageløse hurtige chokoladekage.
Og i dag ER der en ny dag :-)
Unknown sa... 17 november 2008 kl. 08:32
Är det inte såna där typiska klimakteriebesvär? När jag läser om såna tänker jag att jag nog ska känna igen dem när de kommer... men icke! Helt oförklarligt blir jag också jätteledsen ibland. Och så går det över...
Jag missade fettprogrammet... har en väninna som äter efter det där - hon är totalkonsekvent... och mår bra.
Bloggblad sa... 17 november 2008 kl. 21:38
När jag har såna dagar brukar jag tänka att det är himla tur att det kommer nya dagar.
Jag är barn till en äkta Beatlesnörd, så jag har också vuxit upp och älskat Beatles :) Fast tyvärr var jag ju inte med på LP-tiden, jag fick digga till CD istället :) Men visst är det lustigt att man kan texter som man inte sjungit med i på typ 100 år?
Anonym sa... 18 november 2008 kl. 08:04
Skicka en kommentar