27 maj 2008

Bättre...

...känns det den här veckan och faktiskt lite ljusare. Jag stannade hemma hela förra veckan och det var nödvändigt. Jag var sååå trött och alldeles dränerad på energi kändes det som.

Nu har vi varit hos terapeuten 2 gånger och hon ställde allting på sin spets och tvingade fram känslor och att formulera med ord hur det är, har varit och kanske hur det kan bli längre fram.
Idag känner jag mig lite mer hoppfull än innan vi gick dit och jag tror att vi båda ändå vill försöka ändra våra konstiga beteenden, som vi tycks ha fastnat i och vi älskar faktiskt varandra, för det mesta.

Igår var jag tillbaka till "jobbet" och de välkomnade mig tillbaka och sa att de hade saknat mig. Det var roligt att höra.
Men jag är fortfarande jättetrött.


Stor nallekram och tack för alla kramar, tankar och fina, värmande ord jag fått av er. Ni ska veta att det värmde och styrkte mig när jag var så ledsen och arg.

21 maj 2008

SPAM och VIRUS och TROLL

Jag är med på en sticklista, (mailinglista för stickerskor) dit följande mail kom. Läs och ÖPPNA INTE mail med ämnet dear friends:

Det är en ny spam-våg som går och hemskingarna som spammar har hittat på ett nytt knep:- De sätter någon annans mailadress som avsändare, och så finns det inte så mycket man kan göra. Min jobbmail-adress är avsändare till en sån spamvåg just nu, men den skickas inte från min brevlåda. Alltså kan det dyka upp spam till folk i ens adressböcker som man inte alls skickat själv.Så var uppmärksam på ämnesraden! Skulle någon på den här listan verkligenskicka ett mail som heter "Dear friends"? Nej. Alltså ska du låta bli att öppna det. :D. Pratade med "mina datagubbar" idag och det arbetas mot den här vågen på flera fronter så låt oss hålla tummarna.

Själv fick jag ett mail idag om att ett meddelande inte kunde leveras till en adress, dit jag inte skrivit, utan lämnat en kommentar till adressatens blog.
Se upp!

20 maj 2008

"Det är mycket nu"


Jag har inte varit på jobbet på 2 dagar nu och det beror på att jag inte har ork. Jag har mailat jobbet och förklarat varför och jag hoppas att jag får komma tillbaka när jag orkar.

Sedan jag brände ut mig för 5 år sedan (Herregud, jag trodde att jag skulle vara sjukskriven i 3 veckor!) har hela familjen haft det jobbigt, men på något vis har pojkarna klarat det bäst. De har förstått när jag varit ledsen och trött och tröstat och kommit med kaffe och varit omtänksamma på alla vis.
Maken har haft betydligt svårare för det här med att förstå hur jag känt och mer irriterat sig över praktiska saker än bekymrat sig över mig. Jag kan ge många exempel på det men det värsta och som sårade mig mest var när han i år glömde min födelsedag och sedan inte låtsades om det. (Han skämdes väl)
När det blivit fel eller han blivit sur har han gett mig "the silent treatment", dvs. tigit och det kan pågå i flera dagar eller veckor. Jag mår naturligtvis inte bättre av detta utan raka motsatsen. Därför har jag alltid tagit första steget till att reda upp situationen när jag inte stått ut längre (det längsta jag klarat är 2 veckor), men nu har jag fått nog. Nu räcker det!

Jag är inte en typ-A människa för inget och jag har alltid sett det som min uppgift att se till att alla ska ha det bra, må bra och vara glada. Men under den här tiden har jag bl.a insett att det inte är mitt jobb och att var och en har ansvar för sitt liv.
Nu har jag gett maken ett ultimatum: Antingen går han med till en familjeterapeut eller så tar jag ut skilsmässa.
Jag har ordnat en tid i eftermiddag hos en terapeut och han har bestämt sig för att gå med.
Vi får se vad som kan komma ut av det. Jag är inte beredd att längre vara ensam i en tvåsamhet - då är jag hellre ensam ensam och jag vet att jag kan det.

19 maj 2008

Suckar igen

Idag är jag lite förkyld och inte på jobbet. Tänkte att jag skulle försöka rensa bort pappas flyttlådor.
Åh, vad jag är trött på alla dessa lådor som orsakar så mycket osämja i familjen. Jag har lust att bara kasta alltihop. Men lådorna är förstås bara droppen på något annat som legat och grott länge. Vad vet jag inte riktigt eftersom kommunikationen inte finns just nu.
Men jag ska söka hjälp och se om det kan bli bättre - om inte, så vet jag inte vad som händer - eller rättare sagt det vet jag, för så här kan jag inte leva längre. Jag känner mig ensam och ledsen.

17 maj 2008

Kloka barn

Ibland blir jag så förundrad över att jag fått så kloka barn.
Idag pratade jag och H. om kolonin och hur den ser ut. "Den ser ut som skit", sa jag. Det syntes förstås att jag blev ledsen över alltihop. Han undrade vad som måste göras och föreslog att jag skulle skriva en lista över vad som behöver göras och sätta på kylen så att de vet vad jag behöver hjälp med. Och sedan själv börja med det lättaste. Att strukturera upp det lite.
Tänk att jag fått så kloka barn - och snälla!


Uppdatering: Det här kom från en odlarkamrat i föreningen:

"Hej!
Jag vill bara säga att du har mitt fulla stöd!
Vi får inte vara för hårda mot varandra. "

15 maj 2008

Till den det vederbör!!

Idag surnade jag till rejält vid tanken på att folk skällt ut min granne, för att de tycker att min lott är lite misskött. Jag skrev ett brev och skickade till alla som är med på min mailinglista och resten tänker jag lägga i min brevlåda för alla att ta ett ex. Kanske blev det lite vasst, men så här blev det:

Till den det vederbör!

Jag har fått veta av min granne, X X, att ett antal personer kommit till honom och beklagat sig och skällt på honom för att min lott ser så bedrövlig ut.
Jag förstår inte hur man tänker om man går till honom istället för att prata med mig personligen. Han har ju sannerligen nog med sin egen lott och inte ett dugg med min lott att göra.
Jag är lätt att nå. Jag har delat ut mitt telefonnummer, min adress och min e-postadress till alla sedan jag blev medlem och sekreterare i styrelsen, så det kan inte bero på man inte kan få tag i mig.
Jag har varit sjukskriven länge och är det fortfarande, men min sjukdom är inget som syns på utsidan. Jag köpte kolonilotten för att ha den som rekreation och lite terapi, men orkar inte alltid hålla den i trim så som jag skulle vilja. Förra sommaren började vi dränera lotten, men eftersom det regnade i stora mängder, blev arbetet inte klart. Jag orkar inte slutföra det själv utan är beroende av min familj och när de kan hjälpa mig. Innan dräneringen är klar är det inte lönt att börja med anläggning av resten.
Jag har mycket omkring mig nu i mitt privatliv och har vare sig hunnit eller orkat arbeta med lotten. I styrelsen har vi lagt ner mycket tid på att försöka styra upp allt och att försöka få till de förändringar i föreningen som både vi och medlemmarna anser ska komma till stånd. Att vara sekreterare i en förening tar tid och då är det något annat som får stryka på foten.
Jag måste få ta det i min takt om jag ska må bra och inte när någon annan anser att det bör göras.
Jag vet precis hur det ska se ut så småningom och hur jag ska nå det resultatet, men inte när.
Men under tiden kommer det kanske inte att se ut som du vill att det ska se ut och jag kommer heller inte att odla det som du kanske anser att man bör odla. Jag tänker göra det på mitt sätt och i mitt tempo.

Så har du klagomål, lägg en lapp i min brevlåda (med ditt namn på) eller skicka mig ett brev, men låt min granne vara i fred.
Om du inte vill se min lott, så finns ju alltid alternativet att titta bort.

Hälsningar

Efteråt kändes det mycket bättre.

14 maj 2008

TACK...

Klicka på bilden och läs mer. Jag har en sån här på balkongen, fast en mindre.

...alla bloggvänner för kloka ord och omtanke.

Jag tog en paus på 2 dagar och vilade mig och sedan kändes det mycket bättre. Nu har jag lärt mig att åtminstone prioritera på kort sikt.

Vad gäller alla flyttlådorna så står de kvar, men de är inte lika många. Jag öppnar en lite då och då och försöker placera ut alla saker. Lite har ju pappa fått till sin lägenhet, men det är mycket kvar. Antagligen får det mesta upp på vinden (haha, där är redan fullt) och lite ska jag sälja av.


På jobbet känns det mycket bättre nu och jag lär mig saker varje dag. Jag har t.o.m. lärt mig lite priser och att hitta i den enorma butiken, där det finns allt som man kan tänka. Jag känner mig lite mer hemma för varje dag och nu har jag börjat cykla dit också. Det känns bra!
I morgon förmiddag ska jag på en kort intervju på Knapp-Carlsson och det ska bli rätt så spännande.
Fast jag vet att där kan det vara väldigt stressigt och mycket folk. I tygbutiken kan det också vara det men där är arbetet mera omväxlande (tror jag). Vi får se vad det är de behöver på Knapp-Carlsson.
Jag skulle behöva en anställning snart för att inte bli utesluten ur A-kassan. Jag har i september varit sjukskriven i 5 år och då får man inte vara med längre.

Men det största stressmomentet är nu kolonilotten. Där har jag inte tagit tag i nåt och det värsta är att folk börjat gå på min trevlige granne och skälla på honom för att min lott är så misskött.
Hur tänker folk? Själv har han en minutiöst skött lott med snörräta gångar och gräsplätt som ser ut som en golfgreen.
Igår hade jag funderingar på att ta mig dit och luka, men åkte istället till pappa och tog med honom till Delsjön för en fikastund på kaffestugan Lyckan. Pappa var på så gott humör och vi satt och myste i solskenet en timme minst.

I helgen som gick var det Lisebergs trädgårdsdagar och jag var förstås där. Jag tog lite lotter och VANN. Hos Rosensällskapet vann jag en påse rosenskorpor - det skulle vara bakade på rosensocker (strösocker blandat med rosenblad) men de smakade som vanliga mandelskorpor.
Men jag vann också en rosa Buddleja eller fjärilsbuske och en blå japansk akleja i Lisebergs egen monter. De ska få komma ut i kolonin så fort det blir läge.

06 maj 2008

Nu har det gått några dagar igen utan något skrivet i bloggen, och det har sina orsaker.
Jag känner mig så stressad och som vanligt vill jag göra allt på en gång och glömmer att jag inte har några marginaler. Jag försöker att inte stressa upp mig men ibland känns det som om det inte är jag som styr över det. Just nu är det mycket som jag kan jaga upp mig över fast jag på utsidan kan verka väldigt glad och harmonisk så blir jag nästan handlingsförlamad av allt som jag ”måste och borde” göra.

Vårt vardagsrum är till hälften fyllt med flyttlådor och det är inte för att vi skall flytta utan det är lådor från pappas lägenhet, som vi tömde för en vecka sedan. Lite har pappa fått med sig till sitt nya boende (varför tycker jag att det är ett sånt konstigt ord?), men det mesta står alltså i vårt vardagsrum. Det är saker med affektionsvärde och det mesta vill jag ha kvar, men vart ska det ta vägen. Köksskåp är fulla, två vindsförråd är till bristningsgränsen packade och jag vill inte ge bort det till ”hednamissionen” eller sälja det. Jag vill ha det kvar! Men vart ska det ta vägen!!?? Bara jag ser det blir jag stressad och mannen också. Jag började försöka tömma en låda och fick tag i lådan från skrivbordet. Alla foton och alla födelsedagskort och vykort som mamma sparat låg där och då började tårarna trilla. Jag stoppade snabbt tillbaka allt i lådan och där ligger det kvar. Jag önskar att det varit möjligt att någon annan kunde tömma lådorna, men det är ju mina saker och jag måste vara med och besluta om vad som ska hända med dem.

Jag har min koloni som just för tillfället ser ut som skrutt och jag känner pressen från mig själv och grannarna att göra den i ordning. Förra sommaren grävdes lotten upp och dräneringsrör lades ner av mina pojkar och mannen, men eftersom det regnade så mycket hela sommaren, så blev det inte klart och nu ser det ut som en vildvuxen ödetomt fylld med ogräs, maskrosor och en och annan vilsen tulpan.. Jag vill så gärna att det ska vara fint och jag vet precis hur jag vill ha det, men just nu verkar det som ett oöverstigligt hinder att få det dithän. Dessutom borde (där har vi det igen) jag som nyvald sekreterare i föreningen i föreningen ha en representativ lott.

Praktikplatsen jag har skaffat mig är trevlig, men det är alltid en stor anspänning att komma till en ny arbetsplats där man inte känner någon och inte känner till rutinerna. Då pratar jag inte om när det är kafferast och hur man hanterar kassan utan det sociala spelet och det outsagda, personalen emellan, hur man förväntas vara och bete sig och vilka som är kompisar och vilka som inte tål varandra, vilka som har ”hög” status och vilka som inte har det. Allt detta tar så mycket energi från mig och även om det är roligt och alla är vänliga och hjälpsamma så är jag dödstrött varje dag. Dränerad.

I morse vaknade jag med hemsk huvudvärk och när kaffebönorna i burken var slut så brast det. Jag orkade inte röra mig ur fläcken, och ringde till Myrins och sa att jag inte kunde komma idag.
Nu sitter jag i soffan och ömkar mig och dricker grönt the med lime och ingefära och det smakar inte ens i närheten av en kopp Zoegas.
Jag har också sagt nej till flera personer som vill att jag ska sy till dem och jag försöker att inte ta på mig mer jobb men det verkar bara att bli mer och mer istället för mindre och mindre.
Jag är trött.

30 april 2008

"En go' gäng"

Ja, så säger man här i Göteborg, åtminstone de infödda - själv säger jag "ett trevligt gäng". Det är i alla fall det som de är - kvinnorna i tapetseriet där jag varit i 2 dagar nu.
Vid lunchen kom sekreteraren in med alla nummerlapparna till Vårruset i Slottskogen och en kvinna kunde inte vara med. "Men då kan väl du ta hennes plats?" och det ville jag så klart. och glad blev jag också att de ville ha mig med.
Nu är det snart dags för dag 3.
Trevlig Valborg på er alla!

29 april 2008

testing, testing

Det här hittade jag hos Marskatten.




You Belong in Dublin



Friendly and down to earth, you want to enjoy Europe without snobbery or pretensions.

You're the perfect person to go wild on a pub crawl... or enjoy a quiet bike ride through the old part of town.

28 april 2008

En annan femma

Idag var första dagen på Myrins tyger och det var enbart en posítiv upplevelse.
Jag kom dit lagom till kafferasten och fick träffa de flesta som jobbar där. Jag berättade lite om mig själv och alla verkade trevliga och snälla. Jag ska få vara både uppe i tapetseriet och nere i butiken och sälja tyger. Min arbetstid blir 10-14 och det passar mig jättebra.

Sedan gick vi ut i tapetseriet där jag tillbringade min dag. Lindex har en stor beställning på någon sorts klädesöverdrag som ser ut som resegarderober sydda i grå flanell. En kvinna sydde ihop dem och jag satte mig vid en industrioverlock och sydde nederkanten. Vilken racermaskin! Min egen maskin verkade som rena snigeln jämförelsevis.
Tiden gick rasande fort och efter 4 timmar for jag hem igen.
Det känns helt annorlunda inför morgondagen än vad det gjorde på Chilli. Jag ser fram emot det och gläder mig.
Det visar än en gång att om något ska hända, så får man göra det själv.

25 april 2008

Paljettskjortorna



Så här blev skjortorna till sångaren i "Rocks off". Det är helt vanliga skjortmodeller, fast i paljettyg och det blev lite rött tyg över till en scarf.

Det var inte kul att sy i. Paljetterna var i nåt plastmaterial och gick knappt att sy i. Men nästa projekt är en dopklänning i bomullsbatist och det är betydligt lättare.

Fotot är taget med min mobil, kass

Hurra!!!

Tack alla tumhållare! Det hjälpte!

Nyss ringde herr Myrin och sa att jag var välkommen till Myrins tyger och jag börjar redan på måndag i Sävenäs. Där kan jag få göra lite allt möjligt. Det finns en stor butik med tyger på bottenvåningen och på andra våningen har de tapetseri. Där görs textil reklam och sys båtdynor, så det kan jag också få lära mig. Till hösten är det en dam som ska gå i pension och det fanns utsikter...om jag trivs med dem och de med mig. Men jag tror det när jag ser det (sade den luttrade) och nu tar jag en dag i taget.

I kväll kör vi en runda till Lund igen och försöker tömma pappas lägenhet helt och hållet. Vi har hyrt ett stort släp och det ska jag köra. Lite darrigt, men eftersom det är motorväg hela vägen så kommer det nog att gå bra.

Vi tänkte hyra ett förråd, men just när jag ringt och fått veta att 6 kvm kostar 1200:-/mån, så ringer min granne på. En gullig dam i sina bästa år (80+) och undrar om vi behöver låna hennes vindsförråd till pappas möbler. Vi hade tydligen pratat om det förut, vilket jag alldeles hade glömt.
Allt har just nu löst sig till det bästa.
I eftermiddag ska jag träffa rocksångaren och lämna paljettskjortorna till giget på i morgon.

Ha en go' helg alla!!

Jaaa!

Igår ringde herr Johnny Myrin och ville att jag skulle komma och prata lite om hur jag tänkt mig en praktik där!!! Han ville prata med sin bror (delägaren) och personalen först " men detta verkar lovande" sa han, och visade mig personalingången :).
Idag ska han ge besked.

Håll tummarna!

23 april 2008

Rapport från de senaste dagarna

Klicka på bilden.


Karin Boye utanför Stads-biblioteket fick igår en blommande stjärnmagnolia i handen utav mig.


Vi har sorterat och jobbat med att tömma pappas lägenhet i Lund- då blev det både tårar och skratt.

Jag hittade bl.a. ett diplom med vackert sigill från Kommerskollegium, utfärdat 1918 till min farfar Carl Johan Gustav Sigfrid Olofsson, med rätt att nu framföra ångfartyg med gods, dock ej fartyg med passagerare. Inte visste jag att min farfar hade varit på sjön. Jag trodde att han var resemontör.


Fick med mig backsippor, rosor, tulpaner och vårlök från pappas lilla täppa att ha i kolonin.

Har ansökt om praktikplats på Myrins tyger här i stan. Hoppas att de vill ha mig.


I morgon är det dags för massage och på eftermiddag/kvällen blir det först the hos Strumpstickan och sedan går vi på stickcafé på Kyrkbyns bibliotek.


Shiva har legat ute på balkongen hela dagen nästan och spanat ut i parken.


Styrelsemötet i odlarföreningen gick kanonbra och nya styrelsen kommer att göra storverk känns det som och bringa lite ordning i föreningen.
Nu ska jag gå och prata med kudden.
God Natt!

19 april 2008

Mot Lund!!



Idag åker vi till Lund och ordnar med pappas lägenhet. Solen skiner från en molnfri himmel och det ska bli härligt att få se hur långt våren kommit i Skåne.

LindaLotta, Elisabeth, Mette och Milda Makter är vi inte långt ifrån varandra.

18 april 2008

Stickcafé på Kyrkbytorgets bibliotek

Glada nyheter!

Karin från sticklistan på yahoo har pratat med biblioteket och kommer hålla stickcafé på Kyrkbytorgets bibliotek 24 april 17 - 19.00.

Försök komma alla som kan och vill, och tipsa vidare!:)

En befrielse

Nu är det slut med praktiken på Chilli. Igår ringde jag min läkare och nu är jag sjukskriven och behöver inte mer gå till det hemska stället.
En kompis skrev så här i sitt mail till mig och hon är inne i "praktikbranschen":

Det är inte klokt hur det här praktiksystemet funkar, det är för jävligt att de utnyttjar det så och jag tror inte det är platsen för dig, verkar vara mer fabrik i den butiken och inte så roliga saker att sälja som du kan och du vill. Sånt värmer!

Idag kan jag kan säga som Martin Luther King sa i sitt berömda tal "I have a dream":

"Free at last! free at last! thank God Almighty, we are free at last!"

17 april 2008

Vad händer nu?

Precis när jag skulle gå in i butiken i morse ringde Af-damen. Hon sa att hon inte tyckte att jag skulle vara kvar där om det var så att jag inte trivdes och att jag skulle kontakta min läkare och säga som det var. Sedan ville hon ha kontakt med läkaren (som jag kallar Dr Phil) och också försöka ordna en träff med min 10:e (eller vilken det nu är - jag har tappat räkningen)handläggare.
Sagt och gjort! Jag ringde Dr Phil och fick en tid på tisdag för att han ska kunna sjukskriva mig tills jag får tag i en annan praktikplats. Det löser sig nog så småningom - hoppas bara att det blir något av före den 13 juni för så går min rehabperiod ut.
Så i morgon blir det sista dagen som praktikant på Chilli för mig. Hur det känns? Som en befrielse!

Idag slutade L - gymnasietjejen också. Hon gick till sin skola på lunchrasten och talade om att hon inte trivdes och att det enda hon fick göra var att flytta lådor och dammsuga m.m. Hon kom tillbaka själaglad och hade fått en ny praktikplats meddetsamma och efter att vi hade fikat så gick hon iväg dit.
Vi har dock bestämt att vi ska träffas och fika nån kväll. De andra ska vara kvar april ut och sedan blir det väl dags för att ta in andra praktikanter.

Brev till Af


"Hej!

Jag undrar om du fick någon arbetsbeskrivning till min praktikplats på Chilli. Var det butiksbiträde?Anledningen till att jag undrar är att arbetet är alldeles för tungt för mig. Det är snarare lagerarbete än butiksbiträde och jag har fått problem med ryggen igen. Jag tycker heller inte att handledaren verkar ha någon förståelse för min situation. Vad är hans uppgift som handeledare?


På Chilli är man tre ordinarie anställda, fyra praktikanter (L. är gymnasist och har 5 veckors praktik i utbildingen, C. tog studenten förra året och är arbetslös, P. har en lättare CP-skada och trött på att inte få nåt jobb och jag arbetstränar) och några timanställda. En av de ordinarie är butikschef. Hela butikskedjan har anställningsstopp. Utan alla praktikanter skulle det aldrig gå.


Affären har numera gått över till att ha mer möbler och lampor än förut och lite mindre av köksutrustning och porslin och glas.Så mycket handledning har jag inte fått av E. (min handledare) utan C. och P. handleder L. och mig. Dvs E. ger order om vilka möbler som ska flyttas, lådor som ska packas upp eller vilka kartonger som ska flyttas och så gör vi det. Egna initiativ är det inte utrymme för.


I måndags packade vi upp träkatter,-elefanter,-buddhafigurer och satte upp hyllor på en hel vägg bara för att i torsdags ta ner allt igen. Då skulle det vara en annan interiör med en stor skinnsoffa och alla hyllorna togs ner och sattes upp på väggen intill och andra saker upp på dem.


Tisdag skulle alla köksbord med stolar ställas i en annan del av affären och det stället var redan fullt av upphängda taklampor, golvlampor och bordslampor och golv och hyllor packade med lampor i kartonger. Bort med dem till en annan hörna och ner med alla hyllor. Dit med alla köksbord och tillbaka med några lampor... och så har det fortsatt veckan ut. Krypa på golvet, stå på stegar, lyfta, böja, - inte konstigt att jag varit så trött hela veckan. Jag orkar inget när jag kommer hem och 20 timmar där är alldeles för mycket för mig.Och över alltihopa svävar muzac- en ridå av musik, knappt hörbar men ändå där... Det är nog de mest tröttande av allt.

Kundkontakten för min del har varit minimal och det är tur att C, L och P är så himla trevliga annars ...?

Jag skulle vara tacksam om du kunde hitta en praktikplats, som bättre tar tillvara mina kompetenser och inte är så fysiskt arbete som detta. Jag trivs inte där och det är inte någon rehabilitering för mig."
Nu är det bara att vänta på svar.
Kl. 9.09 Nu kom det ett kvitto på att Af läst mitt brev.

16 april 2008

Onsdag

I morse var jag sååå trött, men bestämde mig för att gå till jobbet ändå. Fick stanna hemma måndag och tisdag eftersom förkylningen tog ny fart igen över helgen. Hostade äckligt och beslöt mig för att ta spårvagnen istället för att gå.

Väl på jobbet sa C. "Välkommen tillbaka" och då blir man glad. Chefen sa ingenting. Han gav mig i uppgift att flytta speglar från en hylla till en annan. Sätta upp fler hyllor och flytta upp hatthyllor från ett podium till väggen. Men för att få upp hyllorna och hatthyllorna fick jag stå på stege och eftersom jag var ensam om "uppgiften" fick jag klättra upp och ner på stegen hela tiden.

Sedan skulle ett annat podium (ungefär 2 bord ovanpå varandra på hjul) med reavaror flyttas. Men det ena hjulet låste sig så jag fick släpa allt över golvet. Och allt skedde precis under högtalaren med muzak

Då var jag så trött att jag tog en fruktstund och drack vatten.
Efter fruktstunden tog jag itu med skoställ, som skulle ställas längre fram och prismärkas om eftersom de inte säljer så bra. De var inte så tunga, men många.

Då skulle de andra praktikanterna ta lunch och jag gick med dem. Vi satt och pratade och åt och glömde av tiden så att de som har 1 tim och 20 min på hela dagen tog rast 1 tim och 40 min.

Då hade min dag slutat och vi gick alla upp för att fortsätta jobba och jag för att gå hem.
Men innan jag gick tänkte jag instruera dem så att de kunde fortsätta det jag påbörjat.
Då kom chefen och var irriterad för att vi dels tagit för lång lunch och dels stod och pratade.
Han sa att jag hade en kvart inarbetad rast på mina 4 timmar, men då blev jag lite syrak. Innan sa han att när jag tyckte att det var jobbigt så kunde jag ta rast när det passade mig och jag talade om för honom vad jag tyckte var jobbigt. Så då var det en annan femma! Men de andra skulle banne mig inte ta för lång lunch! Och varför stod vi där och pratade? Det talade jag också om för honom och sedan gick jag, sa hej då till alla jag såg och sedan hörde jag chefen ropa efter mig:"Hej då Annela, vi ses i morgon!" *suck*

Nu låter jag väldigt gnällig, men jag har försökt beskriva det objektivt (fast det är svårt) och det är lätt att bli gnällig när man blir behandlad som lagerarbetare och husslav.
Egna initiativ ses icke med goda ögon. och att stå i kassan är det inte tal om ens.
C. har varit praktikant i 9 veckor och inte en gång har hon gjort något annat än att flytta och lyfta och packa upp - precis som nu. Ingen praktikant har fått lära sig kassan, säger de.

15 april 2008

Lite uppdatering

Usch, min förkylning vill inte ge sig. Igår hade jag äcklig hosta och fick stanna hemma från "jobbet". Jag fick ta stora kudden så jag kunde halvsitta när jag skulle sova för att inte hosta så hemskt. I morse hade jag migränliknande huvudvärk eftersom jag förstås somnade på alla kuddarna och har legat konstigt hela natten. Jag var tvungen att stiga upp och sitta stilla länge, men det ville inte släppa. Tog piller och drack lite kaffe och satte mig i soffan i vardagsrummet och somnade om och när jag vaknade var det bättre. Ska ta mig en promenad lite senare och sedan kan jag nog gå till Chilli i morgon.

Chilli,ja! Jag har inte skrivit så mycket om min praktikplats, eftersom jag varit så himla trött varje eftermiddag jag kommit därifrån.
Jag har gått dit och hem och det blir ca 8500-9500 steg inkl. stegen på Chilli., och det är mer än jag motionerat på länge - 1 timme per dag. Det går trögt, men det är nog bara i början.

På Chilli är man tre ordinarie anställda, fyra praktikanter (L. är gymnasist och har 5 veckors praktik i utbildingen, C. tog studenten förra året och är arbetslös, P. har en lättare CP-skada och trött på att inte få nåt jobb och jag arbetstränar) och några timanställda. En av de ordinarie är butikschef. Hela butikskedjan har anställningsstopp.
Affären har numera gått över till att ha mer möbler och lampor än förut och lite mindre av köksutrustning och porslin och glas.

Så mycket handledning har jag inte fått av E. (min handledare) utan C. och P. handleder L. och mig. Dvs E. ger order om vilka möbler som ska flyttas, lådor som ska packas upp eller vilka kartonger som ska flyttas och så gör vi det.

I måndags packade vi upp träkatter,-elefanter,-buddhafigurer och satte upp hyllor på en hel vägg bara för att i torsdags ta ner allt igen. Då skulle det vara en annan interiör med en stor skinnsoffa och alla hyllorna togs ner och sattes upp på väggen intill och andra saker upp på dem.

Tisdag skulle alla köksbord med stolar ställas i en annan del av affären och det stället var redan fullt av upphängda taklampor, golvlampor och bordslampor och golv och hyllor packade med lampor i kartonger. Bort med dem till en annan hörna och ner med alla hyllor. Dit med alla köksbord och tillbaka med några lampor... och så har det fortsatt veckan ut. Krypa på golvet, stå på stegar, lyfta, böja, - inte konstigt att jag varit så trött hela veckan.
Och över alltihopa svävar muzac- en ridå av musik, knappt hörbar men ändå där... Det är nog de mest tröttande av allt.
Kundkontakten för min del har varit minimal och det är tur att C, L och P är så himla trevliga annars ...?

14 april 2008

Endast inbjudna!

Jag har förstått att det är några personer inne och besöker min blogg som jag inte vill ha besök av. Därför kommer jag att spärra bloggen fr.o.m. i morgon den 15 april.
Vill du fortfarande läsa mer? Skicka mig ett mail så skickar jag dig en inbjudan.
E-postadressen hittar du under "Min profil".

Följande är redan inbjudna sedan förut:
Syster min
Mette
Elisabet

Emma
frk Tjatlund
H
elena
qi
LindaLotta
Lyckliga Grodan
Mildamakter
mobfelk
Nina

13 april 2008

Rongedal - låter namnet bekant?



Antagligen kommer de flesta att tänka på tvillingarna Rongedal, som var med i Melodifestivalen, men det är inte dem jag tänker på nu, utan deras duktiga släkting Anna Rongedal.

Jag kom in på hennes hemsida via tvillingarnas blogg i Aftonbladet och det är jag såååå glad för. Hon gör smycken och jag fastnade genast för halssmycket som ni ser på bilden. Det är i plexiglas och silver och den kollapsade figuren är 7 cm hög. Ärligt talat var det mycket "vill-ha" på hennes sida, men det här tilltalade mig alldeles särskilt.

När jag blev sjuk och utbränd 2003 kände jag mig precis så, men från detta läget har jag nu lyckats resa mig åtminstone till hälften upprätt igen.

Hänget heter "Kollaps" och ska påminna mig om att aldrig mer försätta mig i den situationen igen.

Tack Anna för det vackra smycket och för den trevliga mailkontakten vi hade.

09 april 2008

Tävling

Fredrikas modeblogg fyller 1 år och firar med en tävling. Här kan man vinna nagellack från Opi. Läs mer...

07 april 2008

Tre-utmanad...

...av Strumpstickan blev jag idag.
OK här kommer svaren:

Tre namn du går under: Annela, Ann, Mojan

Tre saker som skrämmer dig: råttor, att barnen inte ska klara sig i livet, aggressiva människor

Tre saker du har på dig: parfym, mysbrallor, glasögon

Tre sanningar: Stickning är meditation, Jag duger som jag är, Godis är gott

Tre saker jag verkligen vill ha: Tre miljarder pengar så löser sig de sakerna, annars hade jag valt kärleken, hälsan och vännerna.

Tre personer jag utmanar: Qi, Marskatten, Milda makter

Första dagen

Idag var första dagen på Chilli och den började med att jag promenerade dit. Det tog en halvtimme och jag var riktigt svettig när jag kom fram. Jag hade förstås en extra tröja med och vi började med att packa upp en massa träsaker till "Indiska hörnan" - det var stora katter och små katter, stora ormar och små ormar och ödlor i diverse storlekar. Det tog sin lilla tid och det var så mycket saker att vi hade problem att få plats med allt.

Efter det var det dags att gå över till pannor och kastruller, och det var att flytta lådor och stå på stege. Men alla var trevliga och hjälpsamma. Lite oorganiserat kanske, men det blir nog bättre när jag blir varm i kläderna. Jag ska vara där till 13 juni, så jag hinner nog vänja mig och lära mig en del också.
När jag skulle gå hem stod äldste sonen och väntade på mig och vi hade sällskap hem. Det var en rolig överraskning!
Idag gick jag 8517 steg - ca 4,5 km tills jag kom hem sedan råkade jag nollställa stegräknaren.

06 april 2008

Chilli - here I come!


I morgon är det dags att börja på nya praktikplatsen Chilli. Lite pirrigt känns det alltid att komma till ett nytt ställe, fast jag borde vara van, så många gånger som jag bytt skolor att jobba på. Men det ska nog gå. Alla verkade väldigt trevliga där och de har haft praktikanter förut, så de vet vad det går ut på.
Det blir nog mest till att packa upp varor i början och det är helt OK. Så stort sortiment som de har så blir det nog inte långtråkigt. 10-14 ska jag vara där, måndag-fredag.

Jag har bestämt mig för att antingen promenera eller cykla dit, så får jag lite vardagsmotion också. Det kan jag behöva! Jag måste leta upp stegräknaren - det kan vara kul att veta hur långt man går på en dag.
Förkylningen är bättre - bara lite hosta kvar - och f.d.bölden är numera bara ett sår , som kliar och läker det värsta det kan.

03 april 2008

Sjukbesök och kattkalas!

















Idag fick jag sjukbesök av Strumpstickan. Hon hittade hit och på vägen planterade hon lite vårblommor i parken. Hon hade med sig jättefint vårgrönt garn till mig och ett fint sjalmönster (se bilden) och det kan ju göra vem som helst glad.







Vi drack Oolongthe och åt ingefärskaka från McVities och pratade om allt från garn och böcker till andlighet och filosofi.
Jag visade henne också en av de böcker jag köpte åt mig själv i julklapp - Knit Kimono.

Katten Shiva blir 2 år idag och hon firades med färsk strömming och en ny leksaksmus. Hennes nya mysplats är på diskbänken ovanför diskmaskinen där det är varmt och gott.
GRATTIS SHIVA, vår gosekatt!
Det är alltid lika trevligt när Strumpstickan och jag träffas och ATT vi gjorde det har vi bloggvärlden att tacka för. Om vi inte haft bloggar hade vi aldrig träffats. Visst är det fantastiskt!
Jag är så glad att jag startade min blogg, för jag har fått så många nya vänner. Det behövdes när de gamla "försvann", och några har jag träffat "på riktigt" också.
Tack alla för att ni finns!

02 april 2008

Operation

Nu har jag kommit hem från Axessakuten med stort bandage över den f.d. bölden. Det blev som jag trodde - doktorn skar och tömde och lade dränage, som ska sitta i två dagar. Lite stramar det och gör ont, men jag tröstar mig med att det snart slutar göra ont.
Så nu blir det att traska till Apoteket och hämta ut antibiotika och sedan ska det bli bättre med raketfart, hoppas jag, så att jag kan börja på Chilli.

01 april 2008

April april

Det här kunde man läsa till frukosten i morse i Göteborgs-Posten.
Har du blivit lurad idag?

Ajajaj!

Det är tydligen inte nog med att ha hosta så att jag fått ont i hostmusklerna, att näsan rinner konstant och att jag måste halvsitta i sängen för att kunna sova.
Och inte kunde jag gå till praktikplatsen idag...

Nu har jag fått en jättestor böld också, som dunkar och värker och jag kan inte ha kläder på nästan. Den har satt sig på fjärde eller femte revbenet (om man räknar nerifrån och är knallröd, vansinnigt öm och ca 2 x 4 cm stor.

Jag visade den för familjen och alla blev bestörta och sa: Den kan du inte gå med! Det kan vara farligt! Du måste gå till vårdcentralen genast i morgon och visa den! Lite pjåskiga tyckte jag att de var, men jag läste lite på internet och de rekommenderade faktiskt ett läkarbesök.

Det stod också att man kunde få huvudvärk och det kanske därför det bankat i skallen i tre dagar. Och jag som trodde att det var förkylningen.
Ajajaj! Bara de inte vill skära i den...

31 mars 2008

Weekend

I fredags var jag och grannen på rockkväll och det var himla trevligt. Det var på Dalheimers Hus i Gbg - ett hus främst för funktionshindrade men även icke-funktionshindrade kan kan gå dit och simma, fixa håret, äta lunch och som sagt lyssna på musik, både på Klubb Dalheimer och på soppluncher.
Priset var 200:- och för det fick vi en underbar buffé, kaffe och 3½ timmes rockmusik. Först var det ett band, som hoppat in med kort varsel, som spelade både AC/DC, Black Sabbath och Ramones. Efter dem kom Rocks off och de var jättebra. Det var precis som en tjej sa till mig: Jag kom för att höra Stoneslåtar och fick se Mick Jagger.
OCH skjortan jag sytt i svart paljettyg såg jättefräck ut i strålkastarljuset. Paljetterna lyste i alla spektrats färger. Nu ska jag så småningom sy en likadan i rött och en i grönskimrande tyg.

Igår kunde vi äntligen hämta vår nya soffa - bara 5 veckor försenad - men fint blev det. En hörnsoffa i svart skinn, som jag så länge velat ha. Så nu kommer jag att bli en riktig soffpotatis!

Hela dagen idag har jag bara nyst, snörvlat och druckit Strumpstickans förkylningste, påsar med teblandning från Indian Food vid Backaplan. Tro inte att jag kom undan den äckliga familjeförkylningen, som gått runt i flera veckor. Typiskt nu när jag fått ny praktikplats och ska börja på tisdag. Det känns ju inte så kul att behöva ringa och säga att jag inte kan komma.
Men jag är glad att det äntligen händer något. Jag är såå trött på att sitta hemma och glo i väggen.
(Fast så mycket gloende har det inte blivit ändå. Jag har försökt att sysselsätta mig allt efter ork och förmåga)

26 mars 2008

Massage och årsmöte

Snart ska jag ge mig iväg till min massör. Senast jag var där gjorde det sååå ont, vilket måste betyda att det var behövligt. Men det är skönt ändå på nåt märkligt sätt.
Övriga planer för dagen är:

* klippa tyget och sy ihop skjortan i svarta paljettyget. Nej, det är inte till någon i familjen, utan till sångaren i "Rocks off" - ett band, som spelar Stonescovers. Jag har lovat att hjälpa dem med scenkläder och det är lite kul. På fredag har de spelning på ett ställe här i stan och vi ska dit och lyssna.

* förbereda kvällens årsmöte i Odlarföreningen Solgläntan dvs. koloniföreningen, där jag är sekreterare. Där får jag excellera i mina "svenskläraregenskaper" och det är så skönt att få lite utlopp för dem då och då. Men lite tröttsamt också och jag brukar vara alldeles slut efteråt.

Solen lyser och snön skiner vit och skatorna i parken ger sig inte utan fortsätter att reparera sitt gamla bo.

25 mars 2008

Påskbilder

Liten påsksummering - helt utan ägg, kycklingar och godis




















Lite tv-stickning i Kaunigarn. En trekantssjal.




















Spår i snön på balkongen.

















Inköp på Bolagret. Vilken tror ni är min?




















Det är alltid kul att få vara med när matte syr. Man kan hjälpa till med mönstret och hålla fast det, så att det inte faller ner på golvet, medan hon klipper.

















Pelargonsticklingarna och de lite tufsiga moderplantorna.
































Om jag sitter lite bakom gardinen syns jag nog inte.
Den röda ser intressant ut.




















23 mars 2008

En puss i påsk...


...ska jag ge min man, för idag har vi bröllopsdag. 1985 gifte vi oss och då kan ni själva räkna ut hur länge vi varit gifta.

20 mars 2008

GLAD PÅSK

Hand i hand framåt. Uppå grönklädd stråt. Vandra vi så kärligt.
Uti månens sken. Med en vän så vän.
Är ju lifvet härligt.

Avstämplat Odengatan Stockholm 31/3 1907. Porto 5 öre.
Sänt till Fröken Alma Almgren, 29 Roslagsgatan 29, Ingeniör Söderberge.




Bruket att skicka påskkort började runt förra sekelskiftet, samtidigt som vykort och julkort var mycket populära. Påskharen var ett återkommande motiv på de äldsta påskkorten, som ofta var tryckta i Tyskland. När påskkort så småningom började tillverkas i Sverige, försvann snart påskharen som motiv.

Trots att påsken är en kristen högtid har de religiösa motiven fått träda tillbaka för mera profana bilder. Påskens främsta symboler, äggen, kycklingen, hönan och tuppen förekommer flitigt som motiv på påskkorten.

Ur folktron kommer häxan eller påskkärringen på sin färd mot skärtorsdagens stora fest på Blåkulla.
Påskriset hör ihop med traditionen om långfredagsriset. Den först uppstigne på morgonen skulle slå övriga i familjen med riset, för att påminna om Kristi lidande.
Se på fler gamla kort



Glad Påsk!!

"Spiddekauga"



Spettkakan en skånsk specialitet.


Den är en fröjd för både ögat och gommen, Skånes internationellt mest kända matsymbol, spettkakan. Hög och ståtlig och med sirlig pastellfärgade kristyr tronar den upp sig på allt fler festbord i både Skåne och övriga delar av Sverige. Det bakas som aldrig förr i Skånes många spettkaks-bagerier. Fler och fler köper den handgjorda kakan av sockerspröd maräng för att fira, för att njuta eller bara för att den är så vacker. Det finns alltid en anledning att ta med en spettkaka hem!
Ursprunget till denna tornliknande specialitet, som ibland också stavas spettekaka, och på skånska kallas spiddekaga, kan spåras till 1500-talets Tyskland. Redan på 1600-talet åts det spettkaka i svenska hovkretsar och i början av 1800-talet var kakan väl etablerad i Sverige som fest- och bröllopskaka ute i bygderna. Numera åtnjuter den en status som är nära nog unik i Sverige, den är nämligen erkänd som en regional specialitet av EU. En europeisk hedersbetygelse som betyder att bara i Skåne får man göra äkta spettkaka. Precis som man bara får göra champagne i Champagne.


Men var i Göteborg hittar man denna delikatess???
Jag vill ha "spiddekaga"!!!

Det här hittade jag hos Nina:

19 mars 2008

Så det kan bli...







Idag när jag vaknade verkade det inte bli en sån rolig dag. Jag hade ont i tänderna - har antagligen "tuggat" inatt. Jag gör det ibland när jag är nere eller stressad... och ingen praktikplats ännu. Men på 2 timmar hade allt ändrat sig.
Först hörde Strumpstickan av sig och undrade om jag ville komma och fika. Tyvärr gick det inte idag, för idag ska pappa få sina nya gardiner jag sytt, men bara det att hon tänkte på mig...
Sedan fick jag ett mail där hon undrade om jag ville följa med på "fårresa" i sommar och det ville jag förstås. Det kommer att bli jättekul.

Mer roligt:
Af-damen ringde och berättade att hon hittat en plats åt mig på Chilli. Vi ska dit i nästa vecka och titta.
Så det kan bli; eller som Strumpstickan sa: Man vet aldrig hur det blir så man kan lika bra vara lycklig.

18 mars 2008

Stickade muffins!


Jag fick ett mail från en okänd kvinna, som i någon kommentar läst att jag hade beskrivning på stickade muffins. Jag tänkte att det kanske är någon annan, som också vill ha beskrivningen, så här kommer den:


Stickade muffins (ur Ett nystan av Leigh Radford)

Storlek: ca 7,5 cm i diameter i botten, ca 10 cm upptill, ca 9 cm hög
Garn: blandade restgarner
Stickor: 4 mm strumpsticka till nederdel, 5,5 mm till överdelen.
Stickfasthet: inte så viktigt. Sticka så att det blir fast tillräckligt så att stoppningen inte syns.
Stoppning: polyester ca 120 g räcker till 9 muffins

Botten:
Lägg upp 56 m med 4 mm stickor och lite tunnare garn. Fördela maskorna jämt på stickorna och sätt en markör på stickan. Sticka runt i resår 1rm, 1 am tills arbetet mäter 5,5 cm från uppläggningskanten. Sticka am ett varv.
Forma botten:sticka enl. följande
varv 1: *Öhpt, 4 rm, 2 rm tills, upprepa från * varvet ut = 42 m
varv 2 och 3: sticka rm
varv 4:*Öhpt, , 2 rm, 2 rm tills, upprepa från * varvet ut = 28 m
varv 5och 6: sticka rm
varv 7: *Öhpt, , 2 rm, 2 rm tills, upprepa från * varvet ut = 14 m
varv 8: *2 rm tills, upprepa från * varvet ut = 7 m
Ta av garnet och lämna 15 cm. Dra garnet genom m och dra åt, fäst på avigsidan.

Överdelen:
Lägg upp 32 m med den större stickan och tjockare garn. Fördela maskorna jämt på stickorna och sätt en markör på stickan. Sticka enl. följande:
varv 1-3: sticka rm
varv 4: *6 rm, 2 rm tills, upprepa från * varvet ut = 28 m
varv 5: *4rm, 2 rm tills, upprepa från *tills 4 4 m återstår, 4 rm = 24 m
varv 6: *2 rm, 2 rm tills, upprepa från * varvet ut = 18 m
varv 7: *2 rm tills, upprepa från * varvet ut = 9 m
Ta av garnet och lämna 15 cm. Dra garnet genom m och dra åt, fäst på avigsidan.

Montering:
Brodera, sy fast pärlor eller knappar på överdelen. Fäst lösa ändar.
Fyll botten med stoppning. Sätt på överdelen så att den täcker stoppningen. Sy fast överdelen mot botten med samma garn som botten stickades. Sy med kaststygn.


Lycka Till!

Visst är det gulligt!


Det här hittade jag någonstans på nätet; sticka värmare till frusna hönor.
One minute you're in a warm battery shed squashed up alongside someone who's pecking out your feathers - the next you're out in an open field with nothing to protect you from the elements. Thank the Lord for chicken jumpers...

17 mars 2008

Kommunicerar du som en man eller som en kvinna?




You Communicate Like a Woman



You empathize, talk things out, and express your emotions freely.

You're a good listener, and you're non-judgmental with your advice.

Communication is how you connect with people.

You're always up for a long talk, no matter how difficult the subject matter is.

Ja, det stämmer bra det. Jag älskar att prata med människor.

Snö

"En morgon när jag vaknar, är hela världen vit..." och idag var det precis så. Och just när jag satt små "tète-á-tète" i balkonglådan.
Usch!!!

14 mars 2008

Dilemma

Senast jag var hos damen på Af sa jag till henne att jag kände mig så pressad av henne att själv hitta praktikplats och att jag de senaste veckorna inte mått så bra att jag orkat. Hon sa att hennes roll var att hjälpa mig att hitta praktikplats att arbetsträna på de tre månader som finns kvar på mitt rehabår (några månader gick ju förlorade i garnbutiken - därför är det bara tre kvar).
Idag fick jag ett mail att hon fått ett napp om en praktikplats, som frukostvärdinna på ett hotel 7-11 på morgnarna.
Jag kände direkt att fjärilarna i magen vaknade. Jag sa visserligen att det var något som jag kunde tänka mig att göra när jag var där,men jag är rädd att jag som sover så dåligt på nätterna inte kan klara att sköta det med så tidiga morgnar. Jag vill ju inte misslyckas igen.
Nu vet jag inte hur jag ska göra: Ska jag be henne att leta vidare eller ta det och må dåligt, bara för att hon hittat det och att tiden går snart går ut?

Jag sa ju också att jag var så trött på att det aldrig händer nåt. Och när det nu händer något, så känner jag mig lite tvingad att ta det fast det inte känns bra.

Jag vet varken in eller ut. HJÄLP!!

Uppdatering:
Jag fick ett mail där det står att damen från Af och ansvarig på heotellet har kommit överens om att jag ska ringa för att boka ett studiebesök.
(Det hade ju varit roligt om hon frågade mig först)

11 mars 2008

Tveksamt

Är på väg till ytterligare ett möte med damen på Af. Undrar om det kan komma något gott från det denna gången??
Jag är så trött på att det aldrig händer något. Är sjukskriven på heltid nu igen och söker jobb men inget händer. Inga svar och inget jobb.

09 mars 2008

Tävling!


Klicka Här före den 20 mars och var med i utlottningen av Laura Biagottis "lukta-gott".

Till alla kattägare!!

06 mars 2008

Bra för själen

Idag när jag var en sväng på stan kunde jag inte motstå den här muggen med den blå elefanten, som längtansfullt hänger ner över kanten och hoppas kunna stoppa ner snabeln och få sig en slurk av Zoegas mörkrost. Som sagt det är bra att skämma bort sig lite och ge sig själv små presenter då och då. Det behöver inte vara monstersymaskiner - det kan räcka med en liten kaffemugg.

På begäran: Muggen köpte jag på Mique i Arkaden vid Brunnsparken (eller "Brumparken", som pågarna sa när de var små)


Den här klockan vann jag på Tradera. Tänk det var bara jag som lagt bud på den. Obegripligt!! Den har gnistrande stenar (glasbitar) och formen av en katt. Därför blev jag så förtjust i den. Barnsligt, va?

Men nu undrar jag om det inte är en sån "Hello Kitty"-klocka.

Hur som helst lite glitter och lite rosa är aldrig fel.

29 februari 2008

Nu är den här!!!



Här ser ni mitt sybord, som det ser ut just nu, med overlocken på ena sidan och nykomlingen på den andra, tyg, tråd och vattenflaska - vad kan man mer behöva?

Satt uppe länge i natt och sydde och provade och hade mig. Tänk att den både sänker pressarfoten och fäster tråden när man trampar på pedalen och sedan finns det en liten knapp med en liten sax och trycker man på den fästs tråden OCH klipps av. Super!!

"Safiren" köpte jag hos "Lasses symaskiner" på Kvilletorget på Hisingen och jag gör gärna lite reklam för "Lasse" (som inte heter Lasse) eftersom han var så himla trevlig.

28 februari 2008

Värstingmaskinen

Nu ska det bli av. Jag ska ge mig en ny symaskin i födelsepresent och det är den här värstingen jag har spanat in: Husqvarna Viking Sapphire 870. Bara namnet!!! Låter som en bilmodell! och i morgon ska den få komma hem till mig.
Jag är så spänd och glad över detta!!!

Det du Nina! Det är väl en bra present? Vill du också ha en?

26 februari 2008

Bokrea

Idag börjar bokrean. Nog var det roligare förr när man kunde göra riktiga klipp på riktiga reaböcker, som bokhandlarna hade sorterat ut. Då kunde man gå runt och göra en heldag av det. Nu ges många ut i speciellt upptryckta upplagor och de flesta titlar är i alla butiker.
Då satt jag långt i förväg och prickade för de titlar jag ville ha, förbeställde och det var fest. Men jag tar väl ändå en runda ner på Bokia här över gatan och tittar. Man vet ju aldrig. Det är känslan av rea, lukten av böcker och att trängas lite grand som jag är ute efter.
Sedan ska jag till pappa en sväng. Idag tror jag att vi ska ta oss till Kåken. Så kallas det nya kulturhuset i tillbyggnaden till gamla Härlandafängelset, "en cellsam mötesplats" (så göteborgskt så man svimmar). Jag har några böcker som ska lämnas tillbaka och så kan vi testa deras café. Det verkar väldigt trevligt där.
Det är roligt att göra något tillsammans så han inte ska behöva sitta inne hela tiden. Han behöver komma ut lite och se nåt annat.
Men han verkar så mycket gladare nu än förut. Kanske är det så att han känner sig tryggare nu när han har folk och mig runt sig. Jag hoppas på det.

Uppdatering kl. 17.00:
Vi kom oss iväg i ösregnet till Kåken och det var riktigt mysigt. Först var vi en trappa upp och jag lånade böcker; Anna Politkovskajas bok om kriget i Tjetjenien, en liten knasig bilderbok "Fula Frisyrer" helt utan text med handplockade bilder fula frisyrer från frisersalonger över hela världen. En riktig skrattbok!
Sedan gick vi och fikade. Vi tog engelsk äpplekaka med vaniljsås till kaffet och det kan jag rekommendera. De har också sallader, smörgåsar, pajer och mat.
När vi kom var hela caféet fullt med stackars lärare, som hade studiedag, men deras rast tog slut och då var vi nästan ensamma där. Skönt! Jag retarderade genast till mitt lärarliv och tänkte på alla värdelösa studiedagar jag tvingats vara med på. Jag kände mig så lättad att jag inte är i deras sits mer.

25 februari 2008

och det här...

Fast jag gillar detta också!

MINA FAVORITER

Det är några år emellan, men ändå...Den här låten kan jag höra hur många gånger som helst.



Kan Amnesty - så kan vi!!


Här vill jag bara sprida inlägget från Strumpstickans blogg idag!! Ett jättebra initiativ!!


Uppmanar alla att maila Kalla Fakta
Visst kan vi göra något! Om ni också blev upprörda av Kalla Faktas program igår om fårskötseln i Australien där de använder den smärtsamma metoden mulesing på merinofåren... så kan ni göra något åt det också -
Maila Kalla Fakta och be dem granska och följa upp branschen med garn som är gjord på merinoullen?
kalla.fakta@tv4.se
Eller ring till Kalla Fakta, telefontid tisdagar 9.00-10.00.Tel: 08-459 40 00
Ställ frågor i butikerna och kräv ett svar på var ullen kommer ifrån. Bojkotta merinoull från Australien tills eländet upphör. Konsumenters makt ÄR stor när det kommer till plånbok och pengar.

Läs mer och informera er.

Maila Australiens premiärminister Kevin Rudd och jordbruksministern Peter McGauran och protestera. Det finns mallar här

Nu är det ny vecka och...

Det blåser idag igen, men solen skiner. I natt kunde jag inte sova - låg vaken tills tidningen kom och drygt en timme till. Vaknade i förmiddags med ont i axlarna och stressfjärilar i magen.
Det känns som om jag "borde" göra så mycket, men får inget gjort.

* Att pappa flyttat till Göteborg är härligt, men samtidigt känner jag att jag "måste" hälsa på honom var och varannan dag. Inte från honom utan från mig själv...

* Jag borde ta mig an alla trasiga kläder som ligger och glor på mig från högen. Byta blixtlåsar och och sy pappas gardiner och laga hålet i mina jeans och klippa tyget till linnebyxorna och...

* Sticka mer och oftare. Det tycker jag egentligen är roligt....

* Vara gladare och piggare...inte nere och trött...

* Ha ro att göra roliga saker och inte bara tänka på allt jag "måste" göra

Jag borde ta lite "time out" och inte göra nånting. Men jag tror att jag ska börja med att dricka kaffe.

Rysk dokumentärsatsning på SVT

Den 2 mars i år ( på min födelsedag) är det ryskt presidentval. Inför detta visar SVT fyra dokumentärer på temat Ryssland.
Ikväll kl. 22.10 på SVT 2 såg jag en oerhört intressant film om den ryske KGB- och FSB-agenten Alexander Litvinenko , som mördades genom förgiftning och dog den 21 november 2006.
Den var lång, men kändes kort eftersom den var indelad i kapitel och Andrei Nekrasov, som gjort dokumentären, berättar historien som ett personligt vittnesbörd om vad som verkligen hände.
Om du missade den - se den här. Jag blev alldeles tagen.


"The secret war between Russian dissidents and FSB, the successor agency of the KGB, splashed into the worlds front pages last November when Alexander (Sasha) Litvinenko died in London poisoned by radioactive Polonium-210, which was slipped into his tea during a meeting with two visitors from Moscow. In his new documentary, Litvinenkos friend Andrei Nekrasov tells the story of the former FSB officer - from his initial rebellion against corruption in his agency, through his imprisonment and escape from Russia, to his crusade against his former employers to his eventual assassination. In a series of revealing interviews with the main protagonists of the Litvinenko case, including his friends, his alleged killers, his widow and Sasha himself, the film recreates a world of intrigue, high-stake politics, love, loyalty and betrayal, which is more intricate and breathtaking than any fiction could be."(Källa: IMDB)


Verkligheten överträffar i sanning dikten!

I morgon kväll SVT 1 kl.22.00 sänds ett program om den ryska journalisten och författaren Anna Politkovskaja, som var mycket kritisk till Putin och det tjetjenska kriget och som mördades den 7 oktober 2006. Missa inte den heller!!!

22 februari 2008


Jag måste vara sjuk. Jag har fått sån lust att städa. Kanske går det över om jag sätter mig ner en liten stund.

20 februari 2008

En rolig dag

Idag blev det en rolig dag. Rent oförhappandes ringde telefonen och så förvånad jag blev när det var "Strumpstickan" i andra änden.
-"Hej! Jag tänkte dra ner på stan och gå på Strikk. Har du lust att följa med och så kan vi ju ta en fika. Jag tror att vi behöver det."
Hon hade gått på känn i telefonkatalogen och hittat mig där. Såklart att jag ville det. Vi bestämde tid och sågs på den klassiska mötesplatsen i Göteborg; Johanna* (fontänen) i Brunnsparken.
Vi strosade runt i sakta mak och pratade och skrattade och efter en stund gick vi till Kosmos och fikade och åt och pratade och pratade och det var sååå mysigt.
Tre timmar senare skildes vi åt och jag kom hem med 4 tunikor vi hittade på rea, ett nystan "Angels Touch" ett underbart alpackagarn, som var både Eko- och Fair Trade-märkt. Det mjukaste mjuka jag känt i alpackaväg - (Drops - släng dig i väggen!). Det ska bli ett par muddar tror jag.
Jag var trött när jag kom hem, men glad och det var så roligt att hon ringde så oplanerat och att vi hade så kul.
Tack Strumpstickan för den roliga tisdagen!


* År 1879 gjordes Brunnsparken i ordning. Samtidigt utlystes en pristävling mellan svenska skulptörer om utsmyckningen av en passande fontän. Per Hasselbergs förslag "Sånings-kvinnan"vann enhälligt, bl a med motiveringen att "den förblifver alltid en konstnärlig prynad äfven under de tider af året då den måste blifva beröfad vattnet". Resultatet blev den staty som i folkmun kallas för "Johanna i Brunnsparken". När konstverket avtäcktes på Johanna-dagen, den 21 juli 1883, var namnet givet.


19 februari 2008

Svenssontest

Det här hittade jag hos Lindalotta. Ett Svenssontest!

[ ] Ditt efternamn slutar på -son
[ ] Du känner någon som har samma förnamn som du
[ ] Du känner någon (utanför din släkt) som har samma efternamn som du
[ ] I din familj är ni 2 barn
[ ] Du bor i villa
[X] Du bor i en tätort
[ ] Dina föräldrar är mellan 35-50 år gamla
[X] Dina föräldrar har gift sig
[ ] Din mamma är yngre än din pappa - fast bara sju månader
[ ] Din pappa heter Lars
[ ] Din mamma heter Anna
[ ] Din familj har en Volvo
[ ] Din familj har en silvergrå eller röd bil
[X] Du har tillgång till Internet hemma
[X] Du har egen mobiltelefon
[ ] Du har ett eget rum
[ ] Du har varit utomlands minst 2 gånger
[ ] Du har varit på Mallorca/Kanarieöarna
[ ] Du har varit i Grekland
[X] Du har varit på Öland minst 2 gånger
[ ] Du har varit på husvagnssemester minst 2 gånger
[ ] Din familj har en husvagn
[ ] Ingen av dina föräldrar röker
[ ] Din pappa är lite lätt överviktig
[ ] Du idrottar flera dagar i veckan
[X] Du har husdjur
[ ] Du får månadspeng
[X] De flesta i din familj är blåögda
[ ] Du äter på Mc Donalds
[X] Du följer Melodifestivalen

Multiplicera antalet kryss med tre och få din procent.8 x 3 = 24
Jaha, jag har en bit kvar.

Sol och städning

Det vill säga mycket sol och lite städning. Jag städade mina tre skrivbordslådor och kastade massor som samlats under lång tid. Men jag hittade också roliga saker; nyckelringar till förbannelse, klistermärken, pennor, 5 (!) linjaler, foton på pojkarna då de var små, gamla körkortsfoton (som man såg ut), och allt möjligt mög. Bl.a. hittade jag också små gulnade tidningsurklipp med citat om böcker. De tyckte jag var så bra att jag lade in dem i högerspalten.

Nu har allt lugnat ner sig lite. Förkylningen är mycket bättre och pappa är installerad och verkar trivas i sin nya tillvaro även om han inte alla dagar minns att han flyttat från Lund till Göteborg.
Jag har varit hos honom varje dag i 2 veckors tid nu och nu har han fått det riktigt fint hemma hos sig.
Igår var han här hos oss och drack kaffe och åt ostkaka med grädde och sylt. Fast det hade han glömt bort idag.

15 februari 2008

Hrrrrmpf

Öhhh...snyt...snörvel...host...zzzzzzz zzzzzzz
Trevlig helg alla ni andra!

14 februari 2008

Skidskyttestickning

Vm i skidskytte pågår ju i Östersund. Tyskland leder medaljligan och deras bästa tjej heter Magdalena Neuner. Häromdagen när hon intervjuades av SVT avslöjade hon att när hon vill koppla av mellan träningarna och tävlingarna så stickar hon. Hon har förstås en egen hemsida, som de flesta andra elitidrottare, OCH där finns en stickblogg. För den som är intresserad och vill träna upp sin tyska finns bloggen här.
(Jag önskar att jag också var sponsrad av ett garnföretag)

12 februari 2008

Kraftlös

Förkylningen är här...snörvel...och jag är så trött.

11 februari 2008

Pappa


Så var då pappa installerad i sin nya lägenhet. Det känns så bra att ha honom nära och veta att han är omhändertagen dygnet runt.
Det finns tio lägenheter på våningsplanet och personalen verkar väldigt bra och erfaren. Huset är nyrenoverat och det är fräscht och fint.
Pappa har inte flyttat på 30 år så det känns nog konstigt för honom och än så länge är han desorienterad och har inte riktigt klart för sig var han bor, vem som bor där och hur det är med Lundalägenheten. Har han betalat hyran, var ska han få mat ifrån, var bor jag, ska jag inte bo där med honom? Ibland förväxlar han mig med mamma och det känns hemskt. Han undrar hela tiden var hans plånbok är och räknar sina pengar om och om igen. Frågorna är många och de upprepas oavbrutet. Det gäller att ha tålamod och det är inte så lätt alla gånger. Men jag inbillar mig att ju fler gånger han får höra svaren, ju bättre blir det. Han har ju faktiskt inte varit här en vecka ens.
Jag åkte ner till Lund i söndags och vi började så smått tänka ut vad som skulle med i första svängen. Vi packade in i bilen och i tisdags styrde vi kosan norrut. Flytten upp gick bra, men när vi hade 6 mil kvar till Göteborg tyckte han att vi skulle vända och köra tillbaka till Lund. Men jag körde vidare och kände mig som en kidnappare.

Jag är där varje dag och hälsar på. Vi fikar och pratar och försöker reda ut begreppen. Jag tror att det ska hjälpa honom att förstå att han nu bor i Göteborg och att vi bor nära varandra och kan ses mycket oftare. Vi har satt alla foton i hyllan tillsammans med hans medaljer, fotoalbum och prydnadssaker som vi tog med från Lund. Tavlor har kommit upp på väggarna och favoritfåtöljen är på plats.
Men det är förstås helt andra saker som gör att man känner sig hemma. Jag hoppas att han snart finner sig tillrätta och att han ska känna sig trygg.
Detta har tagit på krafterna för min del och det är det enda som uppfyller min tillvaro nu. Jag känner mig stressad över att veta att han inte riktigt vet var han är och varje gång jag ska gå hem säger han: ”Kommer du i morgon? Inte förrän på eftermiddagen?” Och då känner jag hur det hugger i magtrakten och jag känner mig lite jagad.

Jag är så trött, så trött, men kan inte sova och huvudvärken verkar ha kommit för att stanna.
Jag har ont i hela kroppen som om jag tränat hårt och det känns som om jag höll på att bli förkyld.
Detta, tillsammans med besvikelsen över jobbet, som jag fick men ändå inte fick i garnbutiken och sjukskrivningen, som nu förlängts till mitten på mars, gör att också börjar svaja i tillvaron. Jag fick gå upp i dos i medicinen efter beskedet från garnbutiken och nu har jag fått lite sömnmedel också för att få vila lite. Men jag är lika trött när jag vaknar som när jag går och lägger mig – och inte har jag lust till nåt heller. Jag har inte stickat nåt på nästan två veckor.

Jag hoppas att vi – både pappa och jag – snart ska känna oss bättre.

07 februari 2008

Hajar du?


Här kan du hålla koll på hajarna på Universeum.


02 februari 2008

Mot södern...



...fast inte så långt. Till Skåne och Lund far jag i morgon (idag) för att hjälpa pappa med flytten och höra om han bestämt vad han vill ha med sig till Göteborg.

Det är så skönt att komma ner till kontinenten och jag känner mig så avslappnad. Alla pratar likadant som jag och jag behöver inte anstränga mig på något vis.

Jag ska vara tillbaka på tisdag och om jag har tur och pappa vill så flyttar han in redan på tisdag och då kan vi också ta med lite grand av de saker han vill ha med sig.

Då kan vi åka ner helgen efter och hämta det vi inte kan ta i bilen första gången. Men om man lyfter ut 5 säten, så ryms det ganska mycket.


Det ska bli skönt när allting är färdigt.

Tänk att min pappa skulle gå och bli "göteborgare" på gamla dar. Det hade ingen av oss trott.
PS klicka på länkarna och bilderna, så kan du lära dig mer om Skåne och Lund, som är 900 år gammal.

Senare inlägg Äldre inlägg Startsida