30 september 2008

Arbetsförmedlingen skapar arbete


För länge sedan trodde alla att Arbetsförmedlingens uppdrag var att förmedla arbeten till dem som inget arbete hade.

För något år sedan fick allmänheten veta att Arbetsförmedlingens uppdrag INTE var att förmedla arbeten, utan att hjälpa arbetssökanden att själva ordna arbeten åt sig.

Men nu har jag upptäckt att Arbetsförmedlingens uppgift är att SKAPA arbete. Ja, inget lönearbete, som går att försörja sig på, utan arbete i form av sysselsättning till arbetslösa.

Sysselsättningen består i att få den arbetssökande att försöka:

* ta reda på vem som är den arbetssökandes handläggare - förr hette det platsförmedlare

* försöka att lokalisera och få kontakt med ovan nämnde handläggare


Sedan den 16 juni 2008, då jag blev förklarad halvt frisk av Arbetsförmedlingen (mitt rehabår tog slut då)- från att ha varit helt sjukskriven sedan 2003 - har jag försökt få veta vem min handläggare är.
Gun*, som inte fick vara min längre, ersattes av Rolf, som enbart kontaktade mig för att tala om att han INTE skulle vara min handläggare.
Det skulle istället Anders vara och han skulle kontakta mig i sommar. Detta gjorde inte Andreas och i slutet av augusti fick jag av Af Kundtjänst (i Arvidsjaur) få veta att det istället var Karin jag skulle tala med.
Karin verkade vara en väldigt upptagen kvinna. Upptagen till den milda grad att hon en gång meddelat att hon var på tjänsteärende och skulle vara tillbaka 20.58!! Inte visste jag att de jobbade skift på AF.
Jag skickade ett mail till henne till slut när jag tröttnat på att ringa och efter ett par dagar fick jag svar:
"Hej! Det är inte jag som är din handläggare, utan Maria och du kan nå henne på tel 12345678."

NÄ, det kan jag inte!!!!! Fatta det nån gång!!!
Jag har både ringt och mailat henne, utan att få tag i henne eller att hon svarar på mitt mail.
MEN av Kundtjänst fick jag numret till sektionschefen, som jag ringde för en halvtimme sedan. Vilket svar tror ni jag fick?
RÄTT! "Jag kan inte svara nu, men......

HAHAHAHAhahahaha...*skrattblandad gråt*

Jag har gett upp för dagen. Jag orkar inte jaga dem mer, utan nu blir det utflykt i det grå med M. Det är mycket trevligare och inte så stressande.

UPPDATERING:
Det kom ett mail från Maria:

Hej Ann!
Jag beklagar verkligen att du inte har fått klart med handläggare här på
Arbetsförmedlingen City. Vi har gjort förändringar vad gäller organisationen
och samtidigt så har personal blivit sjuka så därför har det varit extra
besvärligt en tid med att man inte fått besked om vilken handläggare man har.
Och jag har hoppat in på denna tjänst och jag bokar gärna en tid för besök för
dig, men samtidigt så måste jag tala om för dig att i slutet av oktober kommer
vår nya organisation vara klar vilket innebär att du får en ny kontaktperson
men den personen kommer du att ha fortsatt kontakt med.


ORKA? Jag kommer inte att träffa henne och berätta mitt lidandes historia en gång till bara för att få ytterligare en handläggare att starta nån sorts relation till.

Däremot har jag inget hört från sektionschefen än.

*Naturligtvis har jag inte lagt ut deras riktiga namn. De heter nåt helt annat.

5 tankar:

Det är helt för jävligt rent ut sagt! Hoppas du får tag i någon snart och inte går in i väggen igen på kuppen..

Tack för en roliga dag!

Är de inte kloka eller är de idioter? Sanslöst vansinne, om jag får säga vad jag tycker. Men det är väl typiskt för självmordsuppdrag: man organiserar om och organiserar om, tills ingen vet vem som ska göra vad.

Bara ett enda stort: SUCK!

Orka var ordet!!

Varma hälsningar!

Monica: Det hoppas jag också!

frktjatlund: Jag tror att de är både idioter och inte kloka.

s o f. Ja, suck uttrycker allt.
Hur mycket måste man orka innan man inser att nån annan får orka åt en?

Alltså...förlåt om jag skrattar nu men du skriver så härligt och ärligt!
Självklart håller jag med övriga bloggares kommentarer, hela situationen är ju så absurd att det blir nästan parodi av det hela.
Man fattar inte hur det ska gå...

Skicka en kommentar

Senaste inlägg Äldre inlägg Startsida